Toppbild, tre personer i samverkansmöte

Forskning visar:

Ledningens samverkanskompetens är avgörande


– Det är verksamhetsledningens ansvar att skapa gynnsamma förutsättningar för samverkan, säger Berth Danermark, professor vid Örebro universitet. För det behövs bland annat kunskap om vad som främjar respektive hindrar samverkan.

 

Professor Berth Danemark

Berth Danermark, professor

Allt fler aktörer i dagens samhälle förväntas samverka och ju mer komplexa problem och fragmentiserade verksamheter desto större behov av samverka.

Berth Danermark, professor vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet, har till projektet godsamverkan.se tagit fram ”Sammanställning av kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd”.

Dokumentet innehåller den kunskap utifrån aktuell forskning som verksamheternas ledning behöver för att organisera och implementera samverkan i verksamheten. Det finns även tips på vidare läsning.

Kunskapssammanställningen

Vad är samverkanskompetens?

Berth: Samverkanskompetens är kunskap om vad som främjar och vad som hindrar samverkansprocessen i den kontext man verkar i. Det handlar dessutom om att ha kunskap om hur man främjar de stödjande faktorerna och undanröjer eller mildrar hindren.

Samverkanskompetens är också att ha kunskap om:

- de olika verksamheternas uppdrag
- de inblandades olika kompetens
- de olika regelsystem som verksamheterna har
- hur de olika organisationsformerna ser ut.

Genom noggrann planering går det fort att implementera samverkan på ett effektivt sätt. Brist på planering kan däremot leda till resursslöseri, irritationer och i värsta fall totalt haveri.

En fundamental samverkanskompetens är också att ställa sig frågan: Behöver man samverkan? Samverkan är inte något universalmedel och det ställer stora krav på en organisation i form av bland annat tid och resurser.
 

Vilken eller vilka är den/de allra viktigaste faktorerna för hållbar samverkan?

Berth: Det finns inte en eller två, det är ett antal faktorer som behövs men det finns två grundläggande förutsättningar som måste finnas på plats.

  • Att man bygger in strukturer för samverkan i den ordinarie organisationen och knyter samverkan till roller och inte personer.

    Att organisationerna och de delaktiga personerna har kunskap om och respekt för den andre parten.

     

Vad är det största hindret för samverkan?

Berth: Den frågan går nästan inte att svara på. Man kan i stället säga att det finns vissa faktorer som är absolut nödvändiga men som ändå inte ensamma är tillräckliga för att det ska fungera.

En absolut nödvändig faktor är respekt för den andre. Brister det på den punkten fungerar inte samverkan hur bra de andra faktorerna än är.

Andra nödvändiga faktorer är flexibilitet, tid och kunskap.
 

Hur når man samsyn?

Berth: Det är en paradox, men man uppnår samsyn genom att acceptera att man har olika synsätt på det man ska samverka om. Om samverkan ska lyckas måste den i alla avseenden bygga på jämställdhet och jämlikhet.
  

För vem har du skrivit kunskapssammanställningen?

Berth: Jag vänder mig i första hand till personer i verksamhetsledning eftersom de har ansvaret för förutsättningarna för samverkansprocessen.

Verksamhetsledningen har dessutom ansvaret att se till att samverkan följs upp och underhålls. Framför allt ansvaret att ge samverkan en strukturell roll. Samverkan kan inte vara beroende av eldsjälar.

Om godsamverkan.se

Webbplatsen är en del av Arbetsförmedlingens och Socialstyrelsens regeringsuppdrag att kartlägga, sammanställa och sprida exempel på välfungerande samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen kring personer med ekonomiskt bistånd.

  




© Arbetsförmedlingen