Nationella minoriteter och romsk inkludering

I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter - judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Enligt FN:s definition är samerna dessutom ett urfolk. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Var och en som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att fritt välja om hen identifierar sig som nationell minoritet. Och ingen nackdel ska följa av detta val. Det innebär också att alla som anser sig tillhöra en nationell minoritet har tillgång till de rättigheter som föreskrivs i lagen om nationella minoriteter.

Arbetsförmedlingens ansvar för nationella minoriteter

Minoritetslagens grundskydd innebär att lagen gäller i hela landet och omfattar samtliga fem nationella minoriteter.

Här är ett urval av kraven som måste uppfyllas:

  • Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till  inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor.
  • Förvaltningsmyndigheter ska också informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen. Informationen kan ske på svenska och/eller på det nationella minoritetsspråket.
  • Finns det personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska så har den enskilde rätten att i egna ärenden använda sitt språk vid muntliga och skriftliga kontakter med förvaltningsmyndigheterna.

Särskilda rättigheter gäller för finsk-, samisk- och meänkieli-talande inom respektive förvaltningsområde. Dessa rättigheter är bland annat att:

  • enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare
  • myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Myndigheten kan bestämma särskild tid och plats där servicen ges på minoritetsspråk.
  • förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken.

Läs mer om Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk

Länsstyrelsens karta över vilka kommuner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska 2018

Anledningen till att samiska, finska och meänkieli har ett förstärkt skydd i minoritetslagen är att de bedöms vara landsdels- eller minoritetsspråk med historisk geografisk anknytning i Sverige, medan övriga två nationella minoritetsspråk – jiddisch och romani chib – räknas som territoriellt obundna språk.

För att ge utrymme till delaktighet och inflytande bjuder Arbetsförmedlingen in och träffar representanter för de rikstäckande organisationerna för de nationella minoriteterna. Tillsammans med andra myndigheter sker dessa samråd årligen.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010. Sveriges internationella förpliktelser innebär att vissa minoritetsrättigheter ska förverkligas i hela landet. Alla fem nationella minoriteter omfattas därför av den lagen (2009:724).

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Romsk inkludering

År 2012 beslutade regeringen om en 20-årig strategi för romsk inkludering med det övergripande målet att ”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom”.

Strategin omfattar följande sex verksamhetsområden; utbildning, arbete, bostad, hälsa, social omsorg och trygghet, kultur och språk och civilsamhällets organisering.

Arbetsförmedlingen är en av de statliga aktörer som sedan 2012 har haft i uppdrag att vidta åtgärder för att förbättra romers situation på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att vidareutveckla arbetet med romsk inkludering under 2016-2019. Vi ska stärka arbetet för att förbättra kvinnors möjligheter att ta del av insatserna, säkerställa att det i i verksamheten finns nödvändiga kunskaper om romer som nationell minoritet, samt samråda med romska företrädare och sakkunniga.

Arbetsförmedlingen har tagit fram en webbutbildning som handlar om romers villkor på arbetsmarknaden. Utbildningens syfte är att skapa jämlikhet för romer på arbetsmarknaden och få dig att fundera på hur du kan bidra.

Webbutbildning om jämlikhet för romer på arbetsmarknaden

Sedan 2013 återrapporterar Arbetsförmedlingen det romsk inkludering arbetet till Länsstyrelsen i Stockholms län, med kopia till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet).

Arbetsförmedlingen redovisar i en rapport vilka åtgärder som vidtagits med anledning av uppdraget, resultatet av dessa och en analys av vilka åtgärder som varit effektiva samt lämna förslag till eventuella ytterligare åtgärder.

Återrapport till regeringen 22 februari 2018

Arbetsförmedlingen i samverkan med Länsstyrelse, Boverket, Socialstyrelsen, Skolverket, Folkhälsomyndigheten och romska sakkunniga har regeringens uppdrag att göra en nulägesbeskrivning.

Syftet är att få en jämförbar och samlad bild av vilka insatser, hinder och möjligheter som finns för att den nationella minoriteten romers rättigheter ska tillgodoses inom de i strategin för romsk inkludering utpekade områdena utbildning, arbete, bostad, hälsa och social omsorg och trygghet samt om de insatser som genomförts bidragit till strategins övergripande mål.