6 april 2017

Rapport

Perspektiv på etableringsuppdraget

Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt. Efterfrågan på arbetskraft är hög och sysselsättningen stiger. Samtidigt är det alltjämt stora skillnader i arbetslöshet och sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda, över olika åldrar och beroende på utbildningsbakgrund.

Bland inrikes födda måste arbetslösheten betraktas som låg och sysselsättningsgraden som hög – i synnerhet för de som är mellan 25-54 år och som har minst en gymnasieutbildning. Utrikes födda visar en högre arbetslöshet och en lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda, oavsett utbildningsnivå.1 Det stora antalet nyanlända innebär dessutom en tydlig press uppåt på arbetslösheten. Samtidigt står utrikes födda för mycket stora delar av den framtida tillväxtpotentialen av arbetskraften.

En av de tydligaste skiljelinjerna på arbetsmarknaden går dock mellan de som saknar gymnasieutbildning och de som har gymnasieutbildning eller högre. Den svenska arbetsmarknaden kan karaktäriseras som en högkvalificerad arbetsmarknad med förhållandevis höga trösklar och en, i ett internationellt perspektiv, liten andel så kallade ”enkla jobb”. En konsekvens av detta är att sysselsättningsgraden bland de som saknar en gymnasieutbildning är bestående låg, parallellt är arbetslösheten hög. Detta gäller likaväl för utrikes födda som för inrikes födda.

För arbetsmarknadspolitiken är det därmed en stor utmaning att en hög andel, fyra av tio, av de utrikes födda som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning. Inom etableringsuppdraget, där nu alltfler nyanlända skrivs in efter att ha fått sina uppehållstillstånd, är andelen närmare 50 procent. Av dessa saknar också en stor andel – fler än sex av tio eller nära 16 000 personer – motsvande en svensk grundskoleutbildning. Bland kvinnor inom etableringsuppdraget är utbildningsnivån sammantaget något lägre än bland män. Det bör samtidigt understrykas att många av dem som nu skrivs in etableringen och har en kortare utbildningsbakgrund är unga med potentiellt många yrkesverksamma år framför sig.

För att långsiktigt förstärka de korttidsutbildades situation på arbetsmarknaden framstår därmed olika typer av utbildningsinsatser som avgörande. Utbildning är dock inte hela lösningen. För att lyckas bättre med integrationen på arbetsmarknaden krävs det en kombination av olika åtgärder och reformer. Här kan de subventionerade anställningarna lyftas som viktig pusselbit, då det finns stor potential att nyttja dessa mer effektivt.

För att de nyanlända snabbare ska komma in på arbetsmarknaden krävs det även att Arbetsförmedlingen har ett utbrett och välfungerande samarbete med en rad olika aktörer. Detta gäller såväl med näringslivet som med offentliga arbetsgivare och för en mer detaljerad redogörelse av arbetslösheten i olika grupper. Perspektiv på etableringsuppdraget Inledning 6 organisationer. Därtill behöver områden utanför arbetsmarknadspolitiken kliva fram, kanske i synnerhet utbildningspolitiken men även andra politikområden behöver ta ett större ansvar.

Sammanfattningsvis framstår följande tre punkter som särskilt viktiga för att långsiktigt lyckas med integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. 

  • Samverkan 
  • Utbildningsinsatser
  • Fler vägar till jobb för de som saknar utbildning.

I denna rapport ges en översiktlig bild av hur svensk arbetsmarknad utvecklas och hur situationen för utrikes födda ser ut. Rapporten försöker också sätta arbetsmarknadsläget i en europeisk kontext. Därefter följer en detaljerad beskrivning av myndighetens etableringsuppdrag. Avslutningsvis beskrivs några av de utmaningar som myndigheten ser på arbetsmarknaden.

Tillägsinformation

Mer information