20 maj 2013
Working Paper 2013:1

Programeffekter 1996-2010

I den här rapporten studeras effekten på olika arbetsmarknadsutfall av att påbörja programmen arbetspraktik, arbetsmarknadsutbildning respektive stöd till start av näringsverksamhet under åren 1996−2010.
Programmen har stora volymer, riktar sig till breda grupper av arbetssökande och har innehållsmässigt varit relativt oförändrade över tid. Det finns en rad tidigare studier som undersöker effekterna av att delta i dessa program. Främst studerar dessa studier effekten av att delta i program under vissa begränsade tidsperioder.

Syftet med den här rapporten är att med en enhetlig metod skatta effekterna av de tr nämnda programmen över en lång tidsperiod för att därmed kunna studera hur de olika insatserna har fungerat vid olika tidpunkter. Vi studerar också flera olika arbetsmarknadsutfall. Sammantaget bidrar detta till att ge en bättre helhetsbild av de studerade programeffekterna.

Vi diskuterar vad skillnader i effekt över tid kan tänkas bero på. Det finns många tidsvarierande faktorer som kan påverka effekten av att delta i ett program; konjunkturen, programvolymer, regelförändringar, programinnehåll och deltagarsammansättning. Inom ramen för den här studien kommer vi inte att kunna svara på vilken eller vilka faktorer som har (störst) betydelse för effekternas variation över tid. Vi kommer dock kunna visa hur dessa faktorer varierar över tid samt diskutera hur de kan tänkas påverka de skattade effekterna.

Perioden som studeras, 1996-2010, bestäms dels av att vi vill kunna studera individens arbetslöshetshistorik minst fem år innan de tog del av insatsen (Arbetsförmedlingens register innehåller uppgifter som går tillbaka till 1991), dels av att vi vill kunna använda data från SCB:s register (som för vissa variabler kommer med en tidseftersläpning på ett till två år). I rapporten studeras följande arbetsmarknadsutfall: andel som lämnat Arbetsförmedlingen för osubventionerat respektive subventionerat arbete, andel sysselsatta och inkomster. Effekterna skattas årsvis, det vill säga, vi använder oss av upprepade tvärsnittsdata.

För att skapa en relevant jämförelsegrupp använder vi oss av så kallad propensity score matchning i kombination med exakt matchning för väntetid till program och starttidpunkt för programdeltagande. Denna metod bygger på antagandet att alla faktorer som påverkar både sannolikheten att påbörja ett program och sannolikheten att få ett arbete är observerbara. När det gäller hur väl vi lyckats med matchningen kan vi konstatera att jämförelsegruppen är mycket lik deltagargruppen med avseende på observerbara karakteristika som kön, ålder, födelseland och arbetslöshetstid. När det gäller programmen arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik är deltagar- och jämförelsegrupperna dessutom mycket lika med avseende på sysselsättningsstatus och inkomster innan programstart. Detta ökar trovärdigheten när det gäller att kunna tolka resultaten i termer av effekter för programdeltagare. Matchningen tycks dock ha fungerat något sämre när det gäller programmet stöd till start av näringsverksamhet — vi har inte genom matchningen helt lyckas kontrollera bort skillnader i inkomst mellan deltagare och jämförelsepersoner innan programstart.

Resultaten som presenteras i den här rapporten visar generellt på positiva effekter av att delta i program. Effekterna varierar över tid och det finns en viss samvariation i de skattade effekterna mellan programmen. Resultaten är stabila för val av utfallsvariabel. De skattade effekterna av programmen har minskat under senare år, det vill säga effekterna är inte lika positiva som under första hälften av 2000-talet. För arbetspraktik tycks den kraftiga ökningen av nystartsjobb under senare år delvis kunna förklara den minskade effekten med avseende på osubventionerade arbeten. Deltagare i praktik får i högre utsträckning än jämförelsegruppen nystartsjobb, och det tycks därmed som att nystartsjobben i viss mån tränger undan osubventionerade arbeten. Motsvarande resultat hittas inte för deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller stöd till start av näringsverksamhet.

Rapporten är disponerad enligt följande. I avsnitt två beskrivs de tre olika programmen. Data och empirisk strategi beskrivs i avsnitt tre. I avsnitt fyra presenteras resultaten och i avsnitt fem diskuterar vi hur olika faktorer som konjunktur, programvolymer, och deltagarsammansättning har förändrats över tid samt hur dessa faktorer kan påverka de skattade effekterna. Vi avslutar med slutsatser och diskussion i avsnitt sex.

Tillägsinformation

Mer information