28 juli 2014

Återrapportering till regeringen

Prognoser för utbetalningar 2014-2018, juli 2014

Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar i denna prognos förväntas den totala arbetslösheten att uppgå till 8,0 % 2014, jämfört med 8,1 % 2013. Arbetslösheten bedöms fortsätta minska kommande år under prognosperioden - 2015 till 7,6 %, 2016 till 7,3 %, 2017 till 7,1 % och 2018 till 6,9 %. Beräkningen grundar sig på den arbetsmarknadsprognos som presenterades i juni 2014.

Inflödet i etableringsuppdraget är fortsatt högt och antalet deltagare beräknas att öka med 16 000 personer under 2014. Under första halvåret 2014 har i genomsnitt 2 000 personer per månad skrivits in i etableringsuppdraget, vilket är en ökning med 40 % jämfört med samma period 2013. Det ökade antalet kvarstående personer i etableringsuppdraget medför att anslaget 1:3 etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 13 beräknas att överskridas med 425 miljoner kronor under 2014. Det nuvarande anslaget inklusive den utökade anslagskrediten beräknas att ta slut i november månad. Arbetsförmedlingen lämnade in en hemställan i juni med begäran om utökat anslag.

I denna prognos skall Arbetsförmedlingen även redovisa beställningsbemyndigande som bedöms avvika i större omfattning jämfört med budgetunderlaget. Arbetsförmedlingen beräknar att bemyndiganderamen UO 13 1:4 ap1 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare för 2014 överskrids med 282 miljoner kronor. Även de prognostiserade åtagandena för 2015 har justerats upp på grund av ökat antal deltagare inom etableringsuppdraget.

Det sänkta förvaltningsanslaget för etableringsuppdraget (anslagspost 2) 2014 samt föreslaget anslag för kommande år i budgetpropositionen bedöms redan ha fått negativa konsekvenser för verksamheten och Arbetsförmedlingen ser svårigheter i att möta det ökade inflödet till etableringsuppdraget och därmed lag- och förordningskrav. Den höga arbetsbelastningen försämrar förutsättningarna för den enskilda arbetsförmedlaren att genomföra handläggningen med tillräckligt god kvalitet vilket riskerar att försämra den nyanländes möjlighet till etablering och i värsta fall leda till att Arbetsförmedlingen inte kan leva upp till rättighetslagstiftningen. Den inledande tiden i Sverige riskerar att präglas av väntan även efter beviljat uppehållstillstånd. Dels en längre väntan på bostad men också på arbetsmarknadsnära insatser och program. När arbetssökande får en etableringsplan kan den vara av bristande kvalitet och låg individuell anpassning.

Arbetssökande kan få byta arbetsförmedlare ett antal gånger beroende på hög personalomsättning vilket kan leda till att etableringsprocessen avstannar. En rutinmässig hantering av arbetssökande på grund av tidsbrist ger att de som är i behov av mer hjälp inte alltid får den och att de som i det närmaste är matchningsbara inte matchas. Den arbetssökande får mindre tid med sin arbetsförmedlare, färre arbetsplatsnära insatser och program och därmed sämre kontakt med arbetsgivare. Arbetssökandes etablering fördröjs och fler arbetssökande kan därmed komma att övergå till någon av garantierna efter tiden med etableringsplan. Fler arbetssökande riskerar också i och med det att bli beroende av kommunerna för att klara försörjningen.

Myndigheten ser redan idag problem med den höga arbetsbelastningen som innebär att många arbetsförmedlare väljer att lämna uppdraget både externt och internt samtidigt som svårigheter uppstått att rekrytera internt. På grund av den rådande arbetssituationen har skyddsombuden lämnat in begäran om åtgärder enligt kapitel 6, paragraf 6a i Arbetsmiljölagen. Myndigheten avser att nyttja anslagskrediten på anslag 1:1 anslagspost 2, för att i möjligaste mån parera för den mycket ansträngda situationen. Arbetsförmedlingens bedömning är att situationen kommer att förvärras ytterligare i takt med att antalet deltagare inom Etableringsuppdraget ökar samtidigt som anslaget föreslås minska kommande år.

Konsekvenser av ovan nämnda förutsättningar är att ledtiderna från inskrivning till insatser och program blir längre. Arbetsförmedlingen bedömer att det är svårt att bibehålla andelen i program i önskad omfattning under 2014, vilket innebär en risk för att programanslaget inom etableringsuppdraget inte kommer kunna nyttjas i den omfattning som prognostiserats.

Myndigheten prognostiserar också en ansträngd situation på förvaltningsanslaget (anslagspost 1) åren som kommer med anledning av de besparingskrav som aviserats i budgetpropositionen. Anslagsutvecklingen kräver omfattande besparingar, inte minst vad avser 2015. För att kunna möta besparingskravet 2015 och åstadkomma en stegvis anpassning till det lägre anslaget avser myndigheten att nyttja ett sparande från i år under 2015. Även vid nyttjandet av ett sådant sparande kommer besparingar på personal och andra förvaltningskostnader att behöva genomföras.

Arbetsförmedlingen redovisar i denna prognos under anslag 1:2 anslagspost 1, aktivitetsstöd, ett lägre utnyttjande av ramen avseende programvolymer utanför garantierna 2014 än vad som tidigare prognostiserats. Volymerna har under våren sjunkit och prognosen visar att myndigheten inte fullt ut kommer att nyttja den högstram som regeringen har beslutat om i regleringsbrevet. En förklaring till att antalet deltagare i program utanför garantiprogrammen har minskat är styrningen i regleringsbrev om att stöd till målgruppen främst ska ske i form av förstärkta förmedlingsinsatser. En ytterligare förklaring att kontoren blivit försiktigare med att bevilja insatser utanför garantierna är att volymerna inom garantierna inte sjunkit lika mycket som tidigare bedömts. Detta har gjort att kontoren styr mot att inte överskrida sin totalram på 1:2 anslaget. Arbetsförmedlingens bedömning är att behovet av tidiga insatser långsiktigt är större än nuvarande volymer och prognostiserar stigande volymer redan under hösten.

Vad gäller anslaget för program och insatser 1:3 ap1 så beräknas ett större sparande 2014 än vad som redovisades i föregående prognos. Detta beror till största delen på lägre kostnader för utbildning utanför garantierna. I prognosen antas dock att kostnaderna för kommande år kommer bli högre än vad som tidigare beräknats. Detta med anledning av att volymerna för jobb- och utvecklingsgarantin (fas 1 & 2) har justerats upp sedan föregående prognos.

Det föreslagna anslaget för lönebidrag m.m. 1:4 ap1 kommer 2015, enligt Arbetsförmedlingens bedömning, att leda till att färre personer med funktionsnedsättning kommer ut i arbete än om resurser motsvarande behoven funnits tillgängliga. Detta leder till att fler personer med en utsatt ställning på arbetsmarknaden riskerar att inträda i jobb- och utvecklingsgarantin, vilket i sin tur kommer leda till ökad belastning på programanslag samt kräva personalresurser.

Yrkesintroduktionsanställningar har ännu inte kommit igång i någon större omfattning. I slutet av juni 2014 fanns 144 arbetssökande med yrkesintroduktionsanställning. Erfarenheter från införandet av nya program är att det kan ta tid innan det får genomslag hos arbetsgivarna. Volymerna är beroende av hur många avtal som sluts mellan parterna. I juni 2014 fanns ett 30-tal branschavtal inom sex fackförbund registrerade hos Arbetsförmedlingen. Med anledning av den tröga starten har de prognostiserade nivåerna justerats ytterligare och i slutet av året beräknas ca 800 personer att delta, vilket betyder 300 personer i genomsnitt för 2014. Antalet beräknas att öka successivt under hela prognosperioden.