2 maj 2013
Återrapportering till regeringen

Arbetsmarknadspolitiska program — Årsrapport 2012

Totala kostnaderna för samtliga program 2012 uppgick till ca 33 miljarder kronor (2011: 32), som fördelade sig med 19,8 miljarder på program med aktivitetsstöd (2011: 19,8), 11,7 miljarder på de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning (2011: 11,1) och 1,4 miljarder på anställningsstöden (2011: 1,1).

Hur arbetsmarknadspolitiska programmen bedrevs 2012 fick anpassas till den försämring av arbetsmarknaden som inleddes under senare delen av 2011 och som fortsatte under 2012. Arbetsmarknaden försämrades under påverkan från finanskrisen i Euroområdet. Den svenska arbetsmarknaden stod överraskande väl emot den påtagliga konjunkturförsvagningen i Euroområdet under de tre första kvartalen 2012.

Under slutet av året stod det dock klart att en tydlig konjunkturförsvagning påbörjats och tecknen på att arbetsmarknadsläget försämrats blev fler. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknadsläget var på väg att försämras var att antalet tillfälligt anställda minskade och under senare delen av året skedde en kraftig ökning av varsel om uppsägning.

Det sammantagna antalet nya och pågående beslut om program med aktivitetsstöd uppgick till 935 000 under 2012. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 90 000 beslut. Garantierna, dvs jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar, stod för en betydande del av ökningen. Utbildningsinsatser som arbetsmarknadsutbildning och förberedande eller orienterande utbildning ökade också eftersom sådana insatser stärker de sökandes ställning att kunna få ett arbete på en försämrad arbetsmarknad. Även arbetspraktik ökade trots att en försämrad arbetsmarknad gör det svårare att ordna praktikplatser och det är betydelsefullt eftersom arbetsplatsförlagda aktiviteter för den sökande närmare arbetsmarknaden och ökar möjligheten till arbete. För en nedgång stod framför allt antalet beslut om arbetslivsintroduktion och fördjupad kartläggning och vägledning.

Antalet beslut om arbeten med stöd uppgick till drygt 165 000 under 2013, vilket innebär en viss ökning jämfört med 2011. Ökningen gällde främst trygghetsanställningar och utvecklingsanställningar för sökande med funktionsnedsättning, men även särskilda anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsgarantin. Vidare beviljades nystartsjobb i närmare 115 000 fall av rekrytering, vilket är något lägre än föregående år. Nystartsjobben räknas inte som ett arbetsmarknadspolitiskt program, som Arbetsförmedlingen anvisar sökande till. Dock ska Arbetsförmedlingen godkänna att rekryteringar enligt vissa kriterier får göras som nystartsjobb.

Totalt sett visar resultatet ett något lägre utfall 2012 jämfört med året före, vilket är naturligt med tanke på nedgång i konjunkturen och försämrad arbetsmarknad. 2012 var 36,2 procent av deltagarna i arbete efter 90 dagar, jämfört med 38,3 procent 2011. Både jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar visade 2012 totalt en liten uppgång i antal och bara en svag tillbakagång i andel till utbildning och arbete jämförelse med 2011. Det får en anses vara ett bra resultat med tanke på försvagningen av arbetsmarknaden och det ökade inflödet i programmen. Liksom tidigare var andelen som gick till arbete särskilt stor för programmet start av näringsverksamhet.

Liksom tidigare gäller att nivån på resultaten varierar mellan programmen. Det beror på att sannolikheten att få ett arbete efter avslutat program inte bara är beroende av konjunkturläget utan det är även viktigt att sätta programmets resultat i relation till målgruppen eftersom förutsättningarna för deltagarna varierar. Programmen är ofta individuellt anpassade och planerade i kedjor. Vissa program är i första hand av förberedande karaktär. Sådana program vänder sig till arbetssökande som går vidare till andra insatser. Dessa program uppvisar normalt en lägre andel i arbete, men syftar till att deltagarna successivt kommer närmare arbetsmarknaden.

De särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning hade totalt sett ett förbättrat resultat jämfört med 2011. Trygghetsanställning och utvecklingsanställning hade högre andel i arbete än 2011, medan de övriga låg kvar på samma nivå som året innan.

Totala kostnaderna för samtliga program 2012 uppgick till ca 33 miljarder kronor (2011: 32), som fördelade sig med 19,8 miljarder på program med aktivitetsstöd (2011: 19,8), 11,7 miljarder på de särskilda insatserna i form av lönestöd för anställning av personer med funktionsnedsättning (2011: 11,1) och 1,4 miljarder på anställningsstöden (2011: 1,1). Totala kostnaderna har ökat med ca 800 miljoner jämfört med 2011. Ökningen beror på det ökade antalet deltagare i lönestöden. Även programmen med aktivitetsstöd ökade antalet deltagare, men där minskade snittkostnaden per deltagare så totalkostnaden förblev oförändrad.

Tillägsinformation