7 december 2011

Arbetsmarknadsprognos för 2012 och 2013        

Arbetsmarknadsutsikter – december 2011

Arbetsförmedlingens nya prognos visar att arbetsgivarna har blivit mer försiktiga i sina framtidsbedömningar. Arbetslösheten beräknas stiga från 7,6 procent år 2011, till 7,9 procent 2012 och 8,5 procent 2013. Sysselsättningen kommer att öka med 90 000 år 2011, men försvagas och vända till en minskning med 25 000 jobb år 2013.

Utmaningen för Arbetsförmedlingen blir att möta den växande grupp av arbetssökande som har svårt för att snabbt finna ett arbete. Det gäller främst arbetssökande som är utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Gruppen som har svårt att snabbt finna ett arbete är i år cirka 220 000, men kommer att öka till 260 000 personer år 2013. Orsaken är den försämrade arbetsmarknaden.

— Arbetsförmedlingen måste i ett tidigt skede se vilka som är i störst behov av insatser. Vi måste vara bra på att identifiera behoven och anpassa insatserna därefter. Bra kontakter och ett nära samarbete med arbetsgivare är viktigt för att lyckas med våra nya uppdrag, etableringsuppdraget för nyanlända flyktingar och de arbetssökande som överförts från Försäkringskassan, säger Angeles Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Prognosen bygger bland annat på 12 500 intervjuer som Arbetsförmedlingen gjort med privata arbetsgivare, och intervjuer med verksamheter i landets samtliga kommuner och landsting. Företagen är nu mer försiktiga i sina framtidsbedömningar jämfört med för sex månader sedan. Det gäller även de kommunala arbetsgivarna samtidigt som överföringen av verksamheter till privat sektor väntas fortsätta.

Prognosen i korthet och Arbetsförmedlingens utmaningar åren 2012 och 2013

  • Antalet sysselsatta ökar med drygt 90 000 år 2011 och med 5 000 år 2012, men minskar med 25 000 personer 2013. Jobben försvinner främst inom industrin, särskilt exportindustrin, eftersom den drabbas mest negativt av konjunkturnedgången i omvärlden. Nästan 25 000 industrijobb kan falla bort mellan år 2011 och 2012. Tillskottet av jobb från tjänstesektorerna halveras, från 71 000 år 2011 till 34 000 år 2012, och sysselsättningen inom byggnadsverksamheten upphör att öka.
  • Sysselsättningen minskar tydligast i industritunga län i Syd- och Mellansverige, som Västmanland och länen i Småland. Männens sysselsättning och arbetslöshet påverkas mer negativt än kvinnornas år 2012. Försämringen för kvinnorna blir tydlig först 2013.
  • Arbetskraften ger ett fortsatt tillskott år 2011 med 55 000 personer, 2012 med drygt 20 000 personer och 2013 med 5 000. Tillskottet utgörs av utrikes födda, men inrikes födda minskar på både kort och lång sikt.
  • Cirka 373 000 personer kommer att vara arbetslösa (AKU) 2011, antalet stiger till 390 000 år 2012 och till 420 000 år 2013. Det motsvarar 7,6 respektive 7,9 och 8,5 procent av arbetskraften.
  • Drygt 70 procent av de totalt inskrivna arbetslösa — öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd — har minst gymnasieutbildning. Knappt 30 procent har en utbildning som motsvarar högst grundskola.
  • Bland de 34 000 nyanlända har drygt hälften en utbildning som motsvarar minst gymnasieskola och övriga har en utbildning som motsvarar högst grundskola.
  • Antalet totalt inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda ökar från 86 000 personer till 110 000 år 2013. Antalet totalt inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga stiger från 68 000 till 80 000 år 2013.
  • Antalet totalt inskrivna arbetslösa som är utomeuropeiskt födda, funktionsnedsatta som medför nedsatt arbetsförmåga, äldre mellan 55-64 år samt de med högst förgymnasial utbildning bedöms öka till 260 000 personer vid slutet av år 2013. Nivån kommer att mer än fördubblas på fem år (2008-2013) och är bland de högsta i historien, jämförbart med krisåren i början av 1990-talet.
  • Andelen företag som anger brist på arbetskraft bedöms sjunka och bristen kommer därför — liksom under det senaste starka konjunkturåret — inte att ge några nämnvärda effekter på löneutvecklingen eller på ekonomin i stort.