7 april 2017

Utbildning och samverkan nyckel till svensk arbetsmarknad

Idag skriver Arbetsförmedlingens analysdirektör Annika Sundén på bloggen.

Trevlig läsning!

Den 20 januari i år blev vi 10 miljoner invånare i Sverige. De senaste åren har Sveriges befolkning ökat snabbt och det beror till allra största delen på invandring. Globaliseringen har gjort det lättare att röra sig i världen och söka möjligheter i ett nytt land. Men med fler krig och konflikter tvingas också många människor fly och för närvarande beräknas 60 miljoner människor vara på flykt runt om i världen.

Många har sökt sig till Sverige och under 2015 tog vi emot 163 000 personer.  Arbetsförmedlingen är sedan december 2010 ansvarig för etableringsuppdraget, det tvååriga program som ska förbereda nyanlända för det svenska samhället och arbetsmarknaden.  Sedan starten har 128 000 personer som fått uppehållstillstånd kommit till etableringsuppdraget, nära hälften under 2015 och 2016. I år kommer antalet deltagare och öka och nå nästan 80 000 personer.

Just nu är svensk ekonomi stark med bred efterfrågan på arbetskraft och många arbetsgivare vittnar om att det svårt att rekrytera. Sysselsättningen ökar, både bland inrikes och utrikesfödda. Men bilden är tudelad och personer födda utanför Europa har fortfarande svårt att få fäste på svensk arbetsmarknad och deras arbetslöshet är högre än andra gruppers.

Vad som händer med sysselsättningen bland utrikes födda och vad det betyder för integrationen står högt på agendan och är föremål för debatt om allt från politik till hur statistik ska tolkas. Arbetsförmedlingen ska bidra till den diskussionen – inte genom att ta ställning men genom att ta fram fakta och underlag som kan hjälpa politiker och andra aktörer att fatta beslut. Och inte minst, för att de som söker arbete eller vill anställa har den kunskap och information om arbetsmarknaden som de behöver.  Att utveckla vår roll som expertmyndighet är en viktig del av Förnyelseresan.

Därför ordnade Arbetsförmedlingen förra veckan ett seminarium för att samtala kring och ge några perspektiv på etableringsuppdraget. (Rapporten som låg till grund för seminariet finns här). I etableringsuppdraget finns människor med många olika erfarenheter och bakgrunder. Nästan varannan kommer från Syrien men många är från Somalia eller Eritrea. De allra flesta är unga, 7 av 10 är under 40 år. Och deras utbildning varierar: hälften saknar gymnasieutbildning och många har inte ens grundskola. Men en tredjedel har eftergymnasial utbildning och universitetsexamen.

Vid seminariet diskuterade vi hur utmaningarna ser ut och att läget ställer krav på oss som samhälle men att det också finns stora möjligheter. Just nu saknas det arbetskraft inom många sektorer: lärare, undersköterskor, byggnadsarbetare, it-tekniker är några exempel. På lite längre sikt innebär den åldrande befolkningen att fler ska försörjas av färre. För att klara tillväxt och försörjning framåt behöver vi ta tillvara kompetens och erfarenheter hos dem som har kommit till Sverige. Men för att kunna ta jobben på svensk arbetsmarknad behöver många komplettera sin utbildning eller slutföra gymnasiet. Att motivera till utbildning som leder till jobb kommer att bli avgörande, särskilt för dem som är unga och har många år i arbetslivet framför sig. Men det är inte hela lösningen och det behövs också fler vägar till jobb för dem som saknar utbildning. Arbetsförmedlingen har ansvaret för etableringsuppdraget men vi klarar det inte ensamma. En väl fungerande samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer – kommuner, myndigheter, näringslivet och arbetsmarknadens parter – krävs också.

Annika Sundén


Annika Sundén, analysdirektör Arbetsförmedlingen