1 februari 2017

Är digitaliseringen av ondo eller godo?

Erik Sandström, som skriver på bloggen i dag, är direktör för Avdelningen digitala tjänster på Arbetsförmedlingen. Trevlig läsning! 

Av alla stora förändringar som sker just nu är nog digitaliseringen den som påverkar oss mest. Inte för att den är så stor i sig. Historien bjuder på många revolutioner som haft större inverkan på våra liv, t.ex. industrialismen, elektriciteten och hjulet för att nämna några. Men ingen av dessa har lett till en så snabb anpassning hos oss människor som digitaliseringen har gjort. Från att Steve Jobs lanserade iPhone tog det inte många år tills dess att vi numera är halvt handlingsförlamade om vi råkar glömma vår mobila alltiallo-maskin hemma en dag. För att inte tala om internets utveckling.

Fast uppkoppling, vad är det?

När jag var liten ringde man upp en analog anslutning för att komma åt internet. Sen gällde det att vara vaksam på att man verkligen kopplade ned, annars kunde ingen annan i hushållet använda telefonlinjen. Dessutom kostade det en halv förmögenhet om man glömde att koppla ned. Internet var något exklusivt. Ungefär som tv när det kom. Nuförtiden använder ungarna en fast uppkoppling mot Internet. Fast de vet förstås inte vad "uppkoppling" innebär eftersom de aldrig har behövt koppla vare sig upp eller ned. Det bara finns där. Enda begränsningen är batteritiden och den begränsningen får vi nog leva med. Åtminstone ett decennium till. Eller ett halvt i alla fall. 

En annan sak som jag minns från ungdomen är alla dessa musikklubbar där man kunde prenumerera på en ny CD-skiva med utvald musik som kom hemskickad varje månad. I dag får man - för samma peng - tillgång till miljontals låtar och en mängd utvalda listor varje dag direkt i mobilen. Om man drar den tankegången vidare undrar jag hur länge vi skattebetalare är beredda att betala dyra pengar för att staten ska tillhandahålla icke-digitala alternativ för att deklarera, ansöka om bidrag, anmäla sig till skolan, etc. I några europeiska länder har regeringarna begränsat myndigheternas resurser som ett tydligt incitament att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Kommer Sverige också att gå den vägen? 

Låter barnen lära och göra misstag - med föräldrafilter

Ibland frågar folk mig om jag tycker att digitaliseringen är av godo eller av ondo. Då brukar jag svara med motfrågan om de tycker att elektriciteten är av ondo eller av godo. Men jag förstår frågeställningen och jag förstår oron. Speciellt hos föräldrar som känner att de inte riktigt hänger med i den digitala utvecklingen. Jag tycker att det är extra viktigt att just dessa personer inte låter sin oro hämma barnen eftersom barnen kommer att leva i ett samhälle där dagens innovationer utgör en självklar del av vardagen, eller kanske till och med gårdagen. Det är bl.a. därför jag låter mina minderåriga barn ha både eget mailkonto och egna konton på Snapchat. Bättre att de lär sig nu och gör sina misstag på sociala medier som småttingar istället för som unga vuxna då konsekvenserna ofta är många gånger större. Fast jag har aktiverat föräldrafilter på Youtube och Google så helt fritt har jag inte släppt dem. 

Digital kompetens avgörande på arbetsmarknaden

Eftersom jag jobbar med just digitalisering på Arbetsförmedlingen är det många som vill prata med mig om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Antingen för egen del eller för barnens eller barnbarnens skull. Det finns många olika prognoser och teorier men en sak som nog alla är överens om är att ens digitala kompetens kommer att vara avgörande för hur attraktiv man är på arbetsmarknaden. Redan i december 2006 definierade EU åtta nyckelkompetenser "för ett livslångt lärande". De menar att dessa kompetenser behövs för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. En av kompetenserna är just digital kompetens. Jag vet inte hur detta mottogs år 2006 men i dagsläget tycker jag att formuleringen är mitt i prick. Det är i dagens Sverige svårt (men ännu inte omöjligt) att deklarera eller att hänga med i skolans schemaändringar utan att använda någon form av digital tjänst.  

Öka digitala kompetensen på Arbetsförmedlingen

Det här fordrar av oss på Arbetsförmedlingen att höja vår digitala kompetens. Inom ramen för Förnyelseresan lanserar vi nu en utbildning som adresserar medarbetarnas kunskaper, färdigheter och attityder kopplat till digitaliseringen. Med ökad digital kompetens kan vi vägleda kunderna bättre och hjälpa dem att öka sin anställningsbarhet samtidigt som de lär sig att använda våra digitala tjänster. Utöver kundnyttan ger det oss möjligheter att effektivisera myndigheten och därmed minska kostnadsbelastningen för skattebetalarna. 

Men ska verkligen myndigheterna tvinga hederligt folk att använda surfplattor, appar och e-legitimation? Nej, det ska vi inte. Precis som att vi inte tvingar folk att använda telefoner, elektricitet och hjulet. Men vill man ta del av vår fulla service så krävs det att man använder våra digitala tjänster. Och för att så många som möjligt ska kunna göra det anstränger vi oss extra mycket för att hjälpa våra kunder in i den digitala värmen. Hur stor vår ansträngning ska vara för att lindra smärtan för de som står kvar ute i kylan avgörs till syvende och sist av oss medborgare.

/Erik Sandström


Erik Sandström, Direktör Avdelingen digitala tjänster