18 augusti 2017

Felaktigheter i blogginlägg om bedrägerier

En opinionsbildare skriver i ett uppmärksammat inlägg på nätet om bedrägerier mot Arbetsförmedlingen. Inlägget, som har fått stor spridning, innehåller många felaktigheter. Arbetsförmedlingens enhet Tjänster och program har gått igenom inlägget och korrigerar det som är fel nedan.

Se blogginlägget

Bilden med titeln ”Hitte-på-jobb”

Flera av de stöd som nämns är inte lönesubventioner. Det gäller Arbetspraktik, Jobb-utv-garantin, och Praktiskt basår.

Påståendet: ”För vissa av dem ger 100 % av lönen betald av Arbetsförmedlingen.”

Det är endast extratjänst som täcker 100 procent av lönekostnaden upp till en viss nivå, det vill säga 1 140 kr/arbetad dag. Med lönekostnad avses då enbart lön inklusive lagstadgade sociala avgifter. I det fall då arbetsgivare genom kollektivavtal har ytterligare förhandlade avgifter utöver det lagstadgade omfattas inte detta av lönesubventionen.

Påståendet: ”Allt du behöver är ett personnummer faktiskt och ett anställningskontrakt.”

Nej, det är inte allt som krävs. Det krävs bland annat att den anställde är arbetslös och inskriven hos Arbetsförmedlingen. Beroende på vilken lönesubvention som avses ställs olika kriterier som målgruppen måste uppfylla.

Påståendet: ”Eller, du behöver inte ens personnummer. Det räcker med ett så kallat samordningsnummer. Är du nyanländ och väntar på din asylansökan kan du ändå jobba.”

Ja, asylsökande kan i vissa fall jobba. Men de kan inte få anställning med lönesubvention. Då krävs att personen har uppehållstillstånd och ett svenskt personnummer.

Påståendet: ”Sedan kontaktar Huvudmannen Arbetsförmedlingen för att få lönebidrag för personen med samordningsnummer som inte finns. Han kanske påstår att han/hon är asylsökande. Huvudmannen skriver ett fejkat anställningskontrakt med den fejkade personen, som kanske i Bulgarien inte ens vet om att denne är inblandad utan tror att de fått lite pengar för att stå som ägare på en bil bara. Lättförtjänta pengar.”

Det här är ett omöjligt scenario då det inte går att få lönebidrag för någon som inte ens är inskriven på Arbetsförmedlingen, än mindre genom att bara visa upp ett anställningskontrakt. Det krävs dessutom en arbetsplatsanalys för att lönebidrag överhuvudtaget ska kunna beviljas. En arbetsgivare kan aldrig bara ”påstå” att den anställde är asylsökande eller inte. Som nämnt redan måste den anställde vara inskriven hos Arbetsförmedlingen, vilket är ett grundkrav på samtliga våra subventioner.

Påståendet: ”Ingen på Arbetsförmedlingen träffar alltså individen med kontraktet. Allt sköts via webben.”

Det stämmer inte. Individen måste vara inskriven på Arbetsförmedlingen. Webben ger bara grundläggande information om förutsättningarna, mycket information sker genom samtal mellan arbetsförmedlare, arbetsgivare och arbetssökande.

Påståendet: ”Gissningsvis kontrollerar aldrig Arbetsförmedlingen företaget heller och det krävs uppenbarligen inte att man drivit verksamhet ett år så att ett bokslut finns, vanligt om man ska till exempel få leasa saker på firman som en bil.”

Det stämmer inte. Arbetsgivarkontroll ska alltid utföras. Det som gäller är att företaget ska vara registrerat som arbetsgivare hos Skatteverket, inte ha skatteskulder eller betalningsanmärkningar. Det finns inte krav på att verksamheten har bedrivits under en viss period utan snarare att man har vilja och förmåga att anställa en person till sin verksamhet.

Påståendet: ”Efter 14 dagar börjar pengarna rulla in på företagets konto.”

Det stämmer inte. Utbetalning sker månadsvis i efterhand och först efter att arbetsgivaren styrker att utbetalning av lön har skett genom en lönespecifikation.

Påståendet: ”Om Huvudmannen känner en läkare i Sverige kan han sedan gå till denna som skriver ett falskt sjukintyg på den icke existerande personen i Sverige, mot betalning givetvis. Sedan skickar Huvudmannen in denna ”diagnos” till Försäkringskassan för att få ut sjukpenning. Går de på bluffen, för de träffar ju inte heller folk utan allt sköts digitalt, kan de casha in sjukpenning på fejkpersonerna när anställningsstöden slutat eftersom de oftast är tidsbegränsade i någon form”.

Detta är felaktigt. I scenariot ovan är personerna asylsökande. Försäkringskassan kan bara bevilja sjukpenning för personer som är folkbokförda i Sverige.

Påståendet: Men polisen har svårt att utreda. Varför då? För att Arbetsförmedlingen vägrar att samarbeta. De hävdar sekretess.Till och med mot polisen.

Det stämmer inte. Arbetsförmedlingen har ett nära samarbete med Polisen både på riksnivå och runt om i landet.

Tillägsinformation