Debattartikel, 
29 september 2016

Publicerad i Dagens Samhälle

Kompetensbristen allvarlig - nyanlända en lösning

Etableringen av flyktingar är en prövning för samhället — men innebär också en möjlighet. Många kommuner runt om i landet behöver arbetskraft och har därför all anledning att helhjärtat ta sig an etableringsutmaningen och utveckla strategier för att nyanlända ska stanna.

Ekonomin och arbetsmarknaden i Sverige går starkt framåt. Arbetsförmedlingens senaste prognos ångar av framtidstro och optimism. Under 2016 och 2017 bedöms sysselsättningen öka med 144 000 personer och arbetslösheten fortsätter att sjunka. 

Men utmaningar på arbetsmarknaden saknas inte. Samtidigt som jobben växer krymper tillgången på utbildad arbetskraft. Arbetsgivarna får allt svårare att rekrytera. Bristen på arbetskraft är mycket tydlig, inte minst inom den offentliga tjänstesektorn.

En annan stor utmaning som bankar på dörren är etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden. Förra året sökte 163 000 personer asyl i Sverige. En rekordsiffra under modern tid. De som beviljas uppehållstillstånd är nu på väg in i ett tvåårigt etableringsprogram för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden eller till vidare studier

Arbetsförmedlingens prognoser indikerar att det genomsnittliga antalet deltagare i etableringen för 2016 blir 60 700 personer. För de kommande två åren är det 83 500 re-spektive 87 900 personer. Först år 2019 börjar antalet deltagare minska till 68 400 personer. 

Så höga antal deltagare har vi aldrig haft sedan Arbetsförmedlingen tog över etableringsuppdraget hösten 2010. Vi står alltså inför en gigantisk samhällsutmaning. Vad är då förutsättningarna för att vi som samhälle ska klara av den?

Innan jag svarar vill jag kort reflektera över etableringsutmaningens specifika karaktär. Visst är utmaningen stor, men varje rationellt tänkande människa inser också att inom sig bär den en lika stor potential. Rätt hanterad innebär etableringen av nyanlända ett stort tillskott av arbetskraft som kan råda bot på bristen på kompetens som hämmar tillväxten och välfärden i Sverige.

Kompetensbristen har visserligen accentuerats av den starka arbetsmarknaden, men den är inte bara en produkt av den goda konjunkturen. Den är långt mer problematisk och orsaken stavas den demografiska verkligheten i Sverige — medellivslängden ökar stadigt, men vi blir allt färre i arbetsför ålder som är födda i Sverige, vilket skapar stora problem för kompetensförsörjningen och för de offentliga finanserna. Arbetskraften krymper! Det är den nakna sanningen som alltför många blundar för eller inte har formulerat strategier för.

Kompetensbristen är än mer allvarlig för glesbygden och för mindre och medelstora kommuner. Den krympande arbetskraften på dessa orter förstärks ytterligare av en kraftfull och obruten urbanisering som nu sker som en följd av den starka globaliseringen.

I en ny rapport som Arbetsförmedlingen har publicerat,Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige, konstateras att urbaniseringen kan få allvarliga konsekvenser och leda till både minskad sysselsättning och befolkningsnedgång i allt fler kommuner. Fram till 2030 kan glesbygden ha tappat nära en tredjedel av sin befolkning i arbetsför ålder jämfört med år 2000.

Sett ur detta perspektiv är etableringen av nyanlända inte bara en stor utmaning, utan också en överlevnadsfråga för mindre och medelstora kommuner. Det finns därför all anledning för dessa kommuner att engagera sig helhjärtat i etableringsutmaningen på sina orter och utveckla strategier för att behålla de nyanlända. 

Åter till huvudfrågan: Är etableringsutmaningen övermäktig våra förutsättningar och vår förmåga? Definitivt inte, är mitt raka svar. Det beror på vilka vägval och satsningar vi gör som samhälle.  

Arbetsförmedlingens insatser kommer självklart att vara av stor vikt. Från och med årsskiftet inför vi successivt ett nytt systematiserat arbetssätt för att effektivisera våra etableringsinsatser. Men hur effektiva vi än är, kommer det inte att räcka om inte andra samhällssystem fungerar tillfredsställande. Det handlar om bostadsbyggande, reguljära utbildningsinsatser för de som saknar utbildning, politiska initiativ som stimulerar jobbtillväxten, adekvat hälso- och sjukvård samt socialtjänst för en nystart i Sverige.

En ytterst viktig fråga för etableringen är vår samverkan med både kommuner och näringslivet. Att underteckna vällovliga intentioner i samverkansavtal på nationell nivå är bra men inte tillräckligt. Dessa måste följas upp av en handfast samverkan på det lokala planet. 

Det är de här vägvalen som avgör om berättelsen om den rekordhöga asylinvandringen till Sverige ska skildras i ljusa eller i mörka färger.

Mikael Sjöberg, generaldirektör Arbetsförmedlingen

Tillägsinformation