9 mars 2018

Hur kan Sverige ha högst sysselsättningsgrad av alla EU-länder, men inte ha lägst arbetslöshet?

Jag ber att få dela min krönika från det nya numret av "På Jobbet" - Arbetsförmedlingens utmärkta personaltidning.

Trevlig läsning!

/Mikael

Frågan fick jag av en vän som hade läst om vår senaste prognos i medierna. Min vän är en initierad medborgare och följer samhällsdebatten på nära håll. Att inte ens han kände till hur arbetslöshet och sysselsättningsgrad förhåller sig varandra gav mig en ordentlig tankeställare om det kardinalfel som vi myndigheter ofta gör i vår externa kommunikation. Vi utgår från att de kunskaper och definitioner som vi har inom vårt sakområde är kända för den breda allmänheten. Så är det inte!

EU har detaljerade definitioner på vilka personer som räknas som sysselsatta och arbetslösa. Arbetslöshetsstatistiken anger andelen arbetslösa i förhållande till dem som ingår i arbetskraften. Arbetskraften i sin tur utgörs av summan av dem som har en sysselsättning och dem som är arbetssökande. Medan sysselsättningsgrad mäter andelen sysselsatta personer i förhållande till hela befolkningen. Inom EU jämförs oftast åldersgruppen 15-64 år.

Det är alltså en väsentlig skillnad på vad som mäts.  

Sverige har högst sysselsättningsgrad av alla EU-länder, 78 procent, vilket innebär att 78 procent av vår befolkning 15-64 år har ett arbete. Vår arbetslöshet är 6,4 procent, alltså 6,4, procent av de som ingår i arbetskraften är arbetslösa. 

Ofta görs jämförelser med Tyskland. Den tyska arbetslösheten är lägre än den svenska, 3,7 procent, men deras sysselsättningsgrad är också lägre än Sveriges, 75,6 procent. Sverige har alltså en högre andel av sin arbetsföra befolkning i arbete jämfört med Tyskland.   

Frankrike, för att ta ett annat exempel, har en sysselsättningsgrad långt under Sveriges, 65 procent. Samtidigt är deras arbetslöshet högre än Sveriges, 9,3 procent. Sverige har högst sysselsättningsgrad även för kvinnor 76, 4 procent. Tyskland och Frankrike visar betydligt lägre siffror, 71,7 procent respektive 61,3 procent.

Vilken statistik ger en mer rättvis bild av sysselsättningsläget i ett land?

Det är självklart bra för ett land att en större andel av den arbetsföra befolkningen har en sysselsättning, det ökar skatteintäkterna. Sedan har båda måtten relevans inom sitt sammanhang. Men det är viktigt att veta vad de står för.

(All jämförande statistik i denna krönika är från tredje kvartalet 2017)



Faksimil av Sjögrens krönika i personaltidningen På Jobbet