Arbetsförmedlingen
  • Kontakt
  • Other languages
  • Teckenspråk

Frågor och svar om etableringsuppdraget

Här kommer svar på de vanligaste frågorna kring Arbetsförmedlingens arbete med etableringsuppdraget. Om ni vill ha mer uttömmande svar, kontakta
Pressenheten

Om Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag

Migrationsverket har ansvar för asylsökande under den tid som de väntar på besked i asylärendet.

Arbetsförmedlingen har ansvar för personer mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga och som ska in på svensk arbetsmarknad. Det handlar i huvudsak om vuxna i arbetsför ålder och deras anhöriga.

Först när de har flyttat ut från Migrationsverkets anläggningsboenden, och blivit mottagna i en kommun, kan de ta del av aktiviteter inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Det gäller även dem som har väntat på en bostad i mer än ett år.

Alla som deltar i etableringsuppdraget ska ha en individuell handlingsplan, en så kallad etableringsplan. Syftet är att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma närmare arbetsmarknaden och klara sin egen försörjning i landet. Under två års tid kan de ta del av olika insatser, som utbildning eller praktik.

Arbetsförmedlingens uppdrag är fortfarande att ge nyanlända stöd på vägen till jobb inom ramen för etableringsuppdraget. De personer som har tillfälliga uppehållstillstånd kan delta i etableringsuppdraget och ta del av samma insatser som de personer som har permanenta uppehållstillstånd.

Arbetsförmedlingen kan dock inte ta ett beslut om en insats som är längre än personens uppehållstillstånd. Om den arbetssökande ansöker om förlängning av uppehållstillståndet innan det har gått ut kan insatser och program i väntan på nytt beslut förlängas i max fyra månader i taget.

Den sista september 2016 var 63 235 personer inskrivna i etableringsuppdraget, varav 58 procent män och 42 procent kvinnor.

I september 2016 var utbildningsnivån bland de inskrivna i etableringsuppdraget:

  • 31 procent hade en förgymnasial utbildning (grundskola) kortare än 9 år.
  • 17 procent har en förgymnasial utbildning (grundskola) på 9 (10) år.
  • 22 procent av deltagarna hade en gymnasial utbildning.
  • 5 procent hade en eftergymnasial utbildning kortare än två år.
  • 25 procent hade en eftergymnasial utbildning som är två år eller längre.

De vanligaste yrkesområdena som deltagarna i etableringsuppdraget söker jobb inom är (enligt standard för svensk yrkesklassificering) (siffror från september 2016:

Jobb som söks
Övriga servicearbetare 4684                              
Restaurang- och köksbiträden m.fl. 3406                              
Butikssäljare, fackhandel 2741                              
Städare 2156                              
Frisörer 2006                              
Butikssäljare, dagligvaror 1826                              
Elevassistenter m.fl. 1619                              
Grundskollärare 1567                              
Vårdbiträden 1531                              
Barnskötare 1367                              
Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer 1275                              
Övriga kontorsassistenter och sekreterare 1189                              
Odlare av jordbruksväxter, frukt och bär 1103                              
Skräddare och ateljésömmerskor m.fl. 976                              
Övrig hemservicepersonal m.fl. 965                              
Ekonomiassistenter m.fl. 874                              
Hovmästare och servitörer 693                              
Svetsare och gasskärare 609                              
Gymnasielärare 568                              
Övr maskinoperatörer, textil-, skinn- o läderind 563                              
Fin-, inrednings- och möbelsnickare 464                              
Torg- och marknadsförsäljare m.fl. 415                              
Bagare och konditorer 402                              
Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik 388                              
Pizzabagare m.fl. 380                              
Lager- och terminalpersonal 344                              
Elektronikrep. o kommunikationselektriker m.fl. 331                              
Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur 331                              
Revisorer m.fl. 323                              
Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 316                              

Över hälften av de personer som deltar i etableringsuppdraget kommer från Syrien. Många kommer också från Eritrea, Somalia och Afghanistan.

Källa: Skatteverket

De personer som tillhör etableringsuppdraget har rätt till etableringsersättning på 308 kronor per dag, fem dagar i veckan.

Under vissa förutsättningar, till exempel om man har barn, kan man få tillägg och bostadsersättning. Det är i så fall Försäkringskassan som fattar beslut om detta.

Ja, ersättningen är knuten till att man följer sin etableringsplan och deltar i de aktiviteter som finns där. Vid ogiltig frånvaro ska ersättningen sänkas.

En etableringsplan är individuell, men ska alltid innehålla

  • sfi (svenska för invandrare),
  • arbetsförberedande insatser (till exempel praktik och validering av utbildnings- och yrkeserfarenheter) och
  • information om det svenska samhället, så kallad samhällsorientering.

Aktiviteterna syftar till att underlätta och påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet.

Nystartsjobb - är ett stöd vid anställningar som ger en subvention baserat på arbetsgivaravgiften. Nystartsjobben är utformade för de arbetsgivare som tar emot personer som uppfyller vissa kriterier, till exempel varit utan arbete en längre tid.

Instegsjobb – är ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer personer med utländsk bakgrund. För att stöd ska kunna betalas ut måste anställningen kombineras med studier i svenska, alltså svenska för invandrare (sfi).

Under 2016 (t.o.m. september) hade 32 procent någon form av arbete eller reguljär utbildning 90 dagar efter att ha lämnat etableringsuppdraget. Totalt 16 125 personer hade passerat 90 dagar efter avslutat etableringsuppdrag.

Personer som har haft etableringsplan i två år, men som fortfarande behöver insatser från Arbetsförmedlingen, har rätt att fortsätta inom jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Det innebär att de har rätt att delta i vissa aktiviteter, till exempel praktik, och att de får aktivitetsstöd.

Det är också vanligt att de som lämnat etableringsuppdraget deltar i förberedande utbildningar och arbetsmarknadsutbildningar.

Validering är en process som handlar om att värdera och bedöma en persons kompetens i förhållande till de krav som ställs inom ett yrkesområde eller inom en bransch. Det kan till exempel vara en arbetssökande som har arbetat i flera år inom ett yrke och som inte har några intyg/betyg som beskriver vilken kompetens personen har. En validering gör det lättare att matchas mot olika jobb eller planera för kompletterande utbildning.

Arbetsförmedlingen har upphandlat olika metoder för att validera kunskap, som branschmodeller, yrkeskompetensbedömning och meritportfölj.

Men Arbetsförmedlingen kan inte validera examina, det gör andra myndigheter som Socialstyrelsen och Universitets- och högskolerådet, UHR.

Snabbspåren skapar snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Alla snabbspår riktar sig till yrken där det råder stor eller mycket stor brist på arbetskraft.

Snabbspåren handlar om att synliggöra och ta vara på kompetensen hos nyanlända tidigare och innebär en kombination av insatser. De kan innehålla yrkeskompetensbedömning, yrkessvenska och kompletterande arbetsmarknadsutbildningar. Ett snabbspår kan innebära att man att gör flera insatser parallellt, till exempel kombinerar yrkessvenska, praktik och validering. Det kan också finnas yrkesvalideringstester på andra språk än svenska.

Det är arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden som kommer överens om hur snabbspåren utformas. Arbetsförmedlingens uppdrag är att samordna snabbspåren och genomföra dem, tillsammans med arbetsmarknadens parter..

Det finns överenskommelser om att inrätta snabbspår, och vad de ska innehålla, för bland apotekare, ingenjörer, målare, receptarier, slaktare, styckare, kockar, lärare, läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Dessa har kommit olika långt när det gäller genomförande.

Det pågår diskussioner om snabbspår inom totalt 14 branscher som omfattar ett tjugotal yrken.

Under 2015 var kostnaderna för hela etableringsuppdraget, inklusive Arbetsförmedlingens personal, olika insatser och etableringsersättning till deltagarna 6,8 miljarder kronor. I år räknar vi med att kostnaderna blir närmare 9 miljarder kronor.

Deltagare i etableringsuppdraget: Målgruppen för etableringsuppdraget är personer mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga.

De personer som fyllt 18 men inte 20 år och saknar föräldrar i Sverige har också rätt till insatser inom etableringsuppdraget.

Nyanlända: Definitionen för nyanlända är arbetssökande födda utanför EU/EES som inte varit i landet mer än 36 månader efter att man fått sitt uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen.

Tillägsinformation