Frågor och svar om etableringsprogrammet

Här kommer svar på de vanligaste frågorna kring Arbetsförmedlingens arbete med etableringen.

Om ni vill ha mer uttömmande svar, kontakta Pressenheten

Migrationsverket har ansvar för asylsökande under den tid som de väntar på besked i asylärendet.

Arbetsförmedlingen har ansvar för att stödja personer mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga ut i arbete eller studier.

Först när de har flyttat ut från Migrationsverkets anläggningsboenden, och blivit mottagna i en kommun, kan de ta del av aktiviteter inom Arbetsförmedlingen. Det gäller även dem som har väntat på en bostad i mer än ett år.

Alla som deltar i etableringsprogrammet ska ha en individuell handlingsplan. Syftet är att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma närmare arbetsmarknaden och klara sin egen försörjning i landet. Under två års tid kan de ta del av olika insatser, som utbildning eller praktik.

Arbetsförmedlingens uppdrag är fortfarande att ge nyanlända stöd på vägen till jobb inom ramen för etableringsuppdraget. De personer som har tillfälliga uppehållstillstånd kan delta i etableringsuppdraget och ta del av samma insatser som de personer som har permanenta uppehållstillstånd.

Arbetsförmedlingen kan dock inte ta ett beslut om en insats som är längre än personens uppehållstillstånd. Om den arbetssökande ansöker om förlängning av uppehållstillståndet innan det har gått ut kan insatser och program, i väntan på nytt beslut, förlängas i max fyra månader i taget.

En stor del  av de nyanlända kommer från Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan.

Källa: Skatteverket

De personer som tillhör etableringsuppdraget har rätt till etableringsersättning.

Under vissa förutsättningar, till exempel om man har barn, kan man få tillägg och bostadsersättning. Det är Försäkringskassan som fattar beslut och betalar ut ersättningar.

Ja, ersättningen är knuten till att man följer sin planering och deltar i de aktiviteter som finns där. Vid ogiltig frånvaro ska ersättningen sänkas.

En etableringsplan är individuell, men ska alltid innehålla

  • sfi (svenska för invandrare),
  • arbetsförberedande insatser (till exempel praktik och validering av utbildnings- och yrkeserfarenheter) och
  • information om det svenska samhället, så kallad samhällsorientering.

Aktiviteterna syftar till att underlätta och påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet.

Nystartsjobb – är ett stöd vid anställningar som ger en subvention baserat på arbetsgivaravgiften. Nystartsjobben är utformade för de arbetsgivare som tar emot personer som uppfyller vissa kriterier, till exempel att varit utan arbete en längre tid.

Anställningsstöd – är ett stöd vid anställningar av personer som av olika anledningar har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vara en person som har varit arbetslös en längre tid, är ny i Sverige, saknar arbetslivserfarenhet eller som har nedsatt arbetsförmåga.

Personer som har deltagit i två år, men som fortfarande behöver insatser från Arbetsförmedlingen, kan ha möjlighet fortsätta inom jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Det innebär att de har rätt att delta i vissa aktiviteter, till exempel praktik, och att de får aktivitetsstöd.

Att bedöma kompetens kallas för validering. Det betyder att en person som har arbetat eller studerat i ett annat land kan få reda på hur sin kompetens och yrkeserfarenheter står sig i förhållande till kraven som finns för ett liknande yrke eller utbildning i Sverige. Detta underlättar för den arbetssökande när han eller hon ska söka arbete inom sitt yrkesområde eller planera för hur man ska gå vidare för att utveckla sin kompetens.

Arbetsförmedlingen har upphandlat olika metoder för att kunna validera kompetens och tidigare erfarenheter. Högre utbildningar valideras av bland andra Socialstyrelsen och Universitets- och högskolerådet, UHR.

Yrkeskompetensbedömning
En nyanländ kan få en bedömning av hur sina yrkeskunskaper värderas på den svenska arbetsmarknaden. Den här typen av praktik kallas för yrkeskompetensbedömning.

Branschmodell
Branschmodellerna innehåller både teoretiska och praktiska prov som blir bedömda och kan antingen leda till att personen får yrkesbevis eller visa vilka kompetenser som personen behöver komplettera. De finns framtagna för 25 olika branscher och 140 olika yrkesroller. Alla modeller är framtagna av respektive bransch.

Snabbspåren skapar snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Alla snabbspår riktar sig till yrken där det råder stor eller mycket stor brist på arbetskraft.

Snabbspåren handlar om att synliggöra och ta vara på kompetensen hos nyanlända tidigare och innebär en kombination av insatser. De kan innehålla yrkeskompetensbedömning, yrkessvenska och kompletterande arbetsmarknadsutbildningar. Ett snabbspår kan innebära att man gör flera insatser parallellt, till exempel kombinerar yrkessvenska, praktik och validering. Det kan också finnas yrkesvalideringstester på andra språk än svenska.

Det är arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden som kommer överens om hur snabbspåren utformas. Arbetsförmedlingens uppdrag är att samordna snabbspåren och genomföra dem, tillsammans med arbetsmarknadens parter.

Det finns överenskommelser om att inrätta snabbspår, och vad de ska innehålla, för bland annat apotekare, ingenjörer, målare, receptarier, slaktare, styckare, kockar, lärare, läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Dessa har kommit olika långt när det gäller genomförande.

Här kan du läsa mer om snabbspår.

Deltagare i etableringsuppdraget: Målgruppen för etableringsuppdraget är personer mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga.

Nyanlända: Definitionen för nyanlända är arbetssökande födda utanför EU/EES som inte varit i landet mer än 36 månader efter att de fått sitt uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen.

Tillägsinformation