Projektet Unga in

Unga in var ett nationellt metodutvecklingsprojekt som ägdes av Arbetsförmedlingen och medfinansierades av Europeiska socialfonden och de kommuner där projektet pågick: Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå. Projektet vände sig till unga i åldern 16–24 år som inte arbetade, studerade eller hade någon känd planering. Projektet drevs i nära samarbete med kommunerna, arbetsgivare, Sveriges kommuner och landsting (SKL), skolan, Polisen, Fryshuset och ideella organisationer.



Unga in startades för att synliggöra den grupp ungdomar som har allra svårast att komma ut i jobb. Målgruppen för Unga in var ungdomar i åldrarna 16–24 år, som varken arbetade, studerade eller hade en känd planering. Nästan alla hade ett uttalat misstroende mot myndigheter och andra samhällsaktörer, som de därför valt bort. En stor majoritet av målgruppen saknade nätverk och stöd av vuxna förebilder. En del i spenderade sin tid i hemmet framför datorn, andra fanns i olika former av utanförskap. En väsentlig del av målgruppen rörde sig i olika gäng och grupper och såg sig oftast inte själva som att de befann sig i utanförskap. En klar majoritet hade någon form av ohälsa och drygt 70 procent av deltagarna hade högst förgymnasial utbildning.

I det multikompetenta teamet ingår olika funktioner som arbetsförmedlare, SIUS-konsulenter, psykologer, socialkonsulenter, unga marknadsförare och representanter från kommunerna i form av studie- och yrkesvägledare och socionom eller andra funktioner från kommunen. Sammansättningen kan variera.

Mer om multikompetenta team

Arbetsförmedlingen anställde unga personer i åldrarna 18–24 år med liknande bakgrund, erfarenheter och från samma miljöer som Unga in:s målgrupp på de fem orter där projektet bedrevs. Antalet marknadsförare varierade något över tid. Det var en ny roll inom Arbetsförmedlingen och kan närmast jämföras med kundstödjarna. Infasningen och introduktionen varierade och i projektet lade man tid på handledning och uppföljningar.

Vid informationen sker den första kontakten. A och O är att skapa gott intryck och visa genuint intresse. När ungdomen tagit kontakt och bokat in en tid för kartläggning erbjuder vi dem att manuellt skicka påminnelse/sms till dem om mötet.

Det personlig supporten är till för att stödja, hjälpa och uppmuntra deltagaren i de situationer där deltagaren behöver hjälp med allt från kontakter med andra myndigheter, till arbetsgivare och vardagliga situationer. Stödet är systematiskt och ska utföras på ett sådant sätt att det stärker ungdomarnas självförtroende, kunskap och förmåga att lösa problem och utmaningar på egen hand. I Unga in kan personlig support lämnas av alla yrkesgrupper som jobbar i Unga in.

Unga in vände sig till ungdomar som i utanförskap. För att delta skulle de därför inte vara inskrivna på Arbetsförmedlingen eller ha pågående sysselsättning genom sin hemkommun. Ungdomen skulle inte heller studera. Vi tog därför fram ett arbetssätt för att hitta ungdomarna.

Uppsökande verksamhet i Unga in innebar att hitta och attrahera ungdomar i utanförskap. Samtliga anställda arbetade med uppsökande verksamhet med målet att fler ungdomar långt från arbetsmarknaden på sikt skulle få jobb eller börja studera för att kunna försörja sig själva, alternativt annan relevant känd planering.

Loungerna var ett sätt att skapa en miljö bättre anpassad för möte mellan deltagarna och Unga in:s personal jämfört med de traditionellt säkerhetsmöblerade tjänsterummen på Arbetsförmedlingen. Tillgängligheten till personal var god, deltagarna fick stöd och hjälp med matchning. I Loungen fanns det möjlighet för de unga att sitta i en soffa och ha viktiga samtal om framtiden. Det var ett sätt att avdramatisera möten, vara tillgänglig och öka förutsättningarna för samtal på ungdomarnas villkor.

En arbetsförmedlare höll i informationssamtalet. Den arbetsförmedlare som höll i informationssamtalet brukade också bli den ungdomens handläggare. Informationssamtalet var första kontakten. Redan här började processen med att skapa en god relation. Vi var öppna och nyfikna. Vi anpassade vår information och våra frågor utifrån ungdomens behov. Vi hade inte bråttom utan lät ungdomen få den tid den behövde. Vi bokade en tid för inskrivning. De fick våra kontaktuppgifter och lämnade sina. I slutet av samtalet bad vi ungdomarna att fundera på om Unga in är något för dem.

Genom att bli inskriven i Unga in blev man också inskriven på Arbetsförmedlingen och kunde därmed få tillgång till både Arbetsförmedlingens tjänster och program och servicen i Unga in.

Inskrivningssamtalet återknöt till informationssamtalet och var en bekräftelse på att man tackade ja till Unga in och till att följa de rutiner som används på Arbetsförmedlingen. Vi använde oss av papper och penna, så att datorn inte var i fokus vid samtalet. Dokumentationen skedde i AIS efter att samtalet avslutats. Vid inskrivningssamtalet tog vi upp kontaktvägar, kontaktuppgifter och på vilket sätt deltagaren ville bli kontaktad. Många ungdomar ville gärna nås via telefon och sms och uppskattade en påminnelse via sms när det gällde bokade besök och andra möten.

Vi försökte också motivera deltagarna att besöka loungen och uppmuntrade även andra kontakter. Vi var noga med att poängtera att vi uppskattar att man hör av sig om man inte kan komma på avtalad tid och vi vid uteblivet besök alltid kommer att undersöka vad som har hänt.

Inskrivningssamtalet var ett samtal om arbete, hur man söker arbete och olika vägar till arbete. Ungdomarna hade ofta många frågor om sätt att söka arbete på och hur vi kunde hjälpa dem.

I kartläggningssamtalet skapas en relation och en helhetsbild av ungdomens situation. Ungdomen får ökad insikt om vilket stöd som kan erbjudas och får stöd i och möjlighet till att formulera sina behov. Under samtalet lyssnar vi aktivt och uppmuntrar deltagarens egna beskrivningar av sin situation. I Unga in går vi igenom olika livsområden för att få en så heltäckande ild som möjligt för det fortsatta samarbetet.

Ungdomarna i Unga in hade nästan undantagslöst haft negativa erfarenheter av skolan. Erfarenheterna var dels kopplade till kunskap och betyg, dels till sociala faktorer, mobbning och funktionsnedsättning. Eftersom ett av projektets delmål har var att minst 15 procent av deltagarna skulle börja studera, lades fokus på arbetssätt som stödde detta.

Grunden i Unga in:s arbetsgivararbete var att hitta arbetsgivare utifrån målgruppens behov. Vilka arbetsgivare vi kontaktade avgjordes i stor utsträckning av de intresseområden som fanns i deltagargruppen. Arbetet med att hitta nya arbetsgivare syftade till att identifiera bra samarbetspartners för projektet och målgruppen för de metoder som rörde arbete. Samtidigt gav det projektet ökad kunskap om branscher och yrken, samt var behov av arbetskraft fanns och inom vilka branscher jobb för målgruppen fanns.

Rekryteringsträffar och mässor

På en rekryteringsträff eller mässa fick deltagaren möjlighet att träffa och presentera sig för arbetsgivare med rekryteringsbehov. Många i Unga in hade svårt att göra sig gällande i ett traditionellt rekryteringsförfarande, bland annat för att de ofta saknade formell kompetens. Även om rekryteringsträffen eller mässan inte ledde till anställning fick deltagarna erfarenheter t.ex. kunskap om branscher, vilka krav arbetsgivaren ställer, kvitto på hur bra man är på att presentera sig etc. Samtidigt erbjöd vi arbetsgivare ett smidigt rekryteringssätt och möjlighet att manifestera sitt sociala engagemang.

Många ungdomar saknar erfarenheter av jobb och arbetsmarknaden. Unga in erbjöd alla deltagare jobbskuggning för att öka deras kunskap om och för att få egna erfarenheter av arbetsmarknaden, arbetsplatser, branscher och yrken. Jobbskuggning innebär att man som deltagare får följa en anställd i de ordinarie arbetsuppgifterna under en eller en halv arbetsdag. Jobbskuggningen kan vara ett första steg mot en arbetspraktik eller arbete men också inför studier genom att förbättra beslutsunderlaget. Vi erbjöd alltid personlig support vid jobbskuggning. En del arbetsgivare som inte har möjlighet att ta emot ungdomar för arbetspraktik eller arbetsträning kan vara positiva till jobbskuggningen, eftersom det är en så kort insats.

Ett viktigt åtagande inom ESF-finansierade projekt är att säkerställa att utvecklingsarbetet kommer den ordinarie verksamheten till godo. För att motverka den så kallade projektdöden finns därför en rekommendation om verksamhetsnära projekt och tidig implementering.

För att förstärka Unga in:s närhet till ordinarie verksamhet infördes i början av 2013 ett volymbeting, med en kraftig ökning av antal deltagare på samtliga orter. Den snabba volymökningen innebar stora påfrestningar på de fem delprojekten men ansågs nödvändig för Unga in:s legitimitet. En verksamhet med alltför få deltagare skulle lätt kunnat avfärdas med att endast resursförstärkningen av personal hade varit avgörande för de goda projektresultaten.