29 maj 2017

Uosama öppnade frisersalong i Sölvesborg

Uosama Alyousef öppnade egen salong i Sölvesborg.

I Mellanöstern är det en baggis att starta företag, det gör man i stort sett på en förmiddag. I Sverige är processen betydligt krångligare, framförallt för dem som inte har svenska som modersmål.

Ronneby kommun driver tillsammans med Arbetsförmedlingen det lokala projektet Sefi, som stöttar och uppmuntrar nyanlända entreprenörer att starta eget.

Av de 29 som deltagit har fem startat företag medan ytterligare åtta ligger i startgroparna, vilket tyder på att modellen fungerar.

Uosama Alyousef kommer från Syrien där han under 16 år drev välbesökta frisersalonger, och han konstaterar att själva hantverket som sådant, att klippa och raka, är i stort sett detsamma.

– Den enda skillnaden är att svenska kunder inte är lika petiga som i Syrien. Här blir de alltid jättenöjda, i Syrien var det hela tiden synpunkter på småsaker. Så då fick jag putsa och ändra betydligt mer än här, säger han med ett stort leende och tillägger att han är förvånad över att det är så ovanligt att man rakar med kniv.

– Jag är den enda frisören här i trakten som erbjuder detta, så det är ett sätt för mig att erbjuda tjänster som de andra frisörerna inte har, säger han och visar upp salongen som invigdes i november förra året.

Det är rent och snyggt och läget inne i centrala Sölvesborg kunde inte vara så mycket bättre, vilket vi snart blir varse om när det börjar strömma till en hel del kunder trots att han precis öppnat för dagen.

Uosama, nyföretagare i Sölvesborg.

Uosama Alyousef menar att även om hantverket är detsamma finns det i stort sett ingenting i regelverket som han känner igen. I Syrien räckte det i stort sett med att ha tillräckligt med pengar för att hyra en lokal, och sedan var man igång.

Att starta eget var en enkel process, till skillnad från i Sverige som har ett mycket strikt och detaljerat regelverk och som i stort sett är omöjligt att förstå om man saknar kunskaper i svenska.

När han fick möjlighet att delta i Sefi var det inget att tveka om, och han är jättenöjd med satsningen som syftar till att snabbt och effektivt få nyanlända entreprenörer att bli egenföretagare.

Mikael Espenkrona är projektledare och han säger att han blev förvånad över vilka stora skillnader det finns mellan svensk och syrisk affärskultur.

– När jag blev tillfrågad av kommunen att leda det här projektet på halvtid anade jag inte vilka utmaningar som både jag och deltagarna skulle ställas inför. Det är först nu som jag inser hur oerhört svårt det måste vara att komma från ett system som är mer eller mindre korrupt, och där man till och med kan förhandla om hur mycket skatt man ska betala, till ett så strikt regelsystem som det svenska, säger han och tillägger att projektet därför sållar mycket hårt bland deltagarna.

Mikael Espenkrona

Mikael Espenkrona

För att få delta ska man kunna visa att man tidigare drivit egen verksamhet i sitt hemland, och dessutom ha en genomtänkt plan för hur man ska kunna driva företag i Sverige.

– Vi försöker vara så ärliga som möjligt och vi kan se ganska tidigt om det är någon som inte passar som företagare, de saknar kanske kunnandet eller har inte det driv som krävs. Då tycker vi att det är bättre att säga nej på ett tidigt stadium, så att de inte skickas rakt ut i en lånefälla, säger Mikael Espenkrona som dock inte vill släppa de här deltagarna utan försöker tillsammans med Arbetsförmedlingen matcha dem mot andra projekt eller arbete.

Han menar att generellt är språket det stora problemet, och eftersom ingen av deltagarna skulle kunna försörja sig på enbart en arabisk kundkrets måste de så fort som möjligt lära sig svenska.

– Vi har några deltagare med riktigt bra affärsidéer och som kommer att leda till lönsamma och framgångsrika företag, men där deltagarna för närvarande är ute på arbetspraktik för att lära sig svenska. Sen har vi även en person som väntar på att få loss investeringskapital från en tidigare kompanjon som numera bor i ett svartlistat land, och där vi tillsammans med en revisionsbyrå försöker hitta ett sätt att visa att pengarna ska användas till ett seriöst företagsprojekt i Sverige.

För de deltagare som passerar det första nålsögat väntar sedan ett åtta veckors program där man går igenom hur det svenska näringslivet fungerar och vilka lagar och regler som gäller. Det kan handla om allt ifrån att lära sig grunderna i bokföring, hur skatt och moms beräknas till hur man hittar leverantörer och får kontakt med hyresvärdar.

Deltagarna får även träffa andra entreprenörer samt Nyföretagarcentrum och där stöta och blöta sina affärsidéer.

– Vi arbetar väldigt tätt ihop och blir lite som en familj. Det har visat sig vara väldigt värdefullt eftersom det är en sak att lära sig i teorin hur företagandet i Sverige fungerar. Att starta ett eget företag på riktigt skapar helt andra utmaningar. Därför får varje deltagare en coach som följer dem hela vägen för att se till att saker och ting görs i rätt ordning.

Text och foto: Peter Fredriksson

Läs fler artiklar från Platsjournalen

Tips till dig som vill starta eget

Tillägsinformation

Bild av Platsjournalen nummer 6 2017

Läs senaste Platsjournalen

Prenumerera på Platsjournalens nyhetsbrev


Jobbtips i mejlen? Fyll i ditt namn och din e-post och få Platsjournalens nyhetsbrev med e-tidningen direkt till din mejl.

Namn
E-postadress

Starta kostnadsfri tidningsprenumeration


Fyll i ditt namn och adress och få tidningen Platsjournalen hem till din brevlåda varje måndag.

Starta prenumeration