19 maj 2017

Fernando löste tandläkarbristen i norrbotten

Tandläkaren Fernando jobbar på Folktandvården i Luleå.

I Norrbotten sökte landstinget efter tandläkare. Och i portugisiska Porto funderade den unge tandläkarstudenten Fernando Mota de Almeida över vad som skulle bli hans livs äventyr. Fernando fann Piteå och landstinget fann Porto. Portugisiska tandläkare har sedan dess varit en del av lösningen på tandvårdsbristen i Norrbotten.

Den 6 oktober 2002 gjorde Fernando Mota de Almeida sin första flygtur. Den tog honom till Piteå. Det var kallt. Det skulle bli mörkt. Och han skulle bli väldigt ensam under de första två åren i Sverige.

Men 2017 har han ett gott liv i Piteå, som han inte har lämnat sen dess. Han har numera specialistkompetens i endodonti som han tog i Uppsala 2013, och han doktorerar på halvtid vid Malmö universitet samtidigt som han arbetar på Folktandvården i Luleå.

Under åren har han bidragit till att ytterligare omkring 25 tandläkare från Portugal har kommit till Norrbotten för att arbeta. En del har liksom han själv acklimatiserat sig, medan andra har flyttat till storstäderna och vissa tillbaka till Portugal.

Yrkesvalet var en slump

Idag är den portugisiska tandläkarutbildningen femårig och mer lik den svenska. 2002 när Fernando Mota de Almeida tog sin examen var utbildningen sex år lång: först tre år på läkarhögskolan, därefter tre år tandvårdsstudier. Det var mycket svårt att bli antagen, vilket är anledningen till att han alls blev tandläkare. Han hade höga betyg och ville göra det bästa av dem.

– Som så mycket annat i mitt liv var yrkesvalet en slump. Jag visste inte vad det innebar, egentligen, säger han.

Tandläkaren Fernando bytte portugal mot Piteå.

Detsamma gällde Sverige.

– Jag var klar med min utbildning och ville göra något spännande tillsammans med ett par kurskamrater. Afrika var ett alternativ, men jag råkade hitta Norrbottens landsting via en jobbsökarmotor. Jag fick napp på min ansökan till en tandläkartjänst och dessutom frågan om jag hade några kompisar att ta med, berättar han.

Midnattssolen kände de tre vännerna till, men när de tittade på kartan uppfattade de att Norrbotten mest verkade bestå av myrar och träsk. Att fara till subarktisk miljö och att leva i ett annat land var ändå den sortens äventyr som lockade dem att prova. Först gick det sådär:

– Vi jagade norrskenet i en månad, och när vi såg det… det var fantastiskt! Men det var kallt och jag var inte beredd på mörkret. Att leva i det är en annan sak än att känna till att det finns. Dessutom for en av mina vänner hem, och med den andra förlorade jag kontakten. Jag blev väldigt ensam, konstaterar han dystert.

Legitimation efter två veckor

Men Folktandvården och den svenska byråkratin visade sig från sin bästa sida. Fernando Mota de Almeida och hans kamrater anlände på söndagen och var i arbete på måndagen. Starten var mjuk, med rundtur i omgivningarna och svenskundervisning på arbetstid. På två veckor hade de svensk tandläkarlegitimation.

– Då var språkkraven lägre. Nu har Socialstyrelsen infört mycket höga krav på språkkunskaper och det är ovisst om det kommer att gå att fortsätta rekrytera från Portugal. I min mening förvärrar det helt i onödan en redan svår brist på tandläkare, säger han.

Han har tyckt om att få föra vidare sina erfarenheter av Sverige till tandläkarstudenterna i Porto. De senaste tretton åren har han varje år besökt tandläkarutbildningen där tillsammans med ett par chefer från Landstinget Norrbotten, och hittills har alltså ungefär 25 tandläkare följt i hans spår. Det har varit en viktig kanal för Norrbottens behov av tandläkare, och det har gett studenterna samma chans till ett gott arbetsliv som han själv fann:

– I Sverige finns möjligheten till utveckling inbyggt i landstingssystemet. I Portugal finns ännu ingen motsvarighet till Folktandvården. Alla arbetar privat, det blir väldigt isolerat och svårt att utvecklas. Och fastän behovet av tandvård är stort är det den privata ekonomin som avgör vem som ska få tillgång.

Tandläkaren Fernando bytte Portugal mot Piteå.

Fernando Mota de Almeida är stolt över den avancerade utrustning som finns på Folktandvårdens klinik på Skeppsbrogatan 22, som innebär att han fullt ut kan använda sin specialistkompetens.  Han är också mycket glad över sina närmare 100 kolleger i huset.

– Att kunna prata om jobbet med kolleger som förstår vad det innebär är oerhört viktigt. Dels för att det ökar professionaliteten, vi kan hjälpa patienterna bättre när vi samarbetar. Men också för att ha ett sunt arbetsliv. Man mår bra av att kunna diskutera de känslor som är förknippade med arbetet.

Åker gärna längdskidor

Även hemma kan han föra de diskussionerna. Tillsammans med den kollega som 2003 återvände tillbaka till Portugal har han numera två döttrar – hon kom tillbaka till Piteå efter ett par år. Det var enligt Fernando Mota de Almeida en lite oväntad utveckling just då, och absolut en som gjorde polarmörkret trevligare.

På frågan om han tror att han hade utvecklats till en annan slags person om han stannat i Portugal blir han fundersam. Lite försvenskad har han blivit – han blir galen på den portugisiska byråkratin när han hälsar på i det forna hemlandet, han åker gärna längdskidor och skridskor, och han kan låna en spark hos kommunen när andan faller på. Men den svenska kärleken för skogen har han svårt att anamma:

– Skogen är skrämmande, säger han med en rysning.

– Jag skulle åka skidor några mil i Muddus nationalpark mellan Gällivare och Jokkmokk, men hann knappt få på mig skidorna innan jag såg björnspår. Jag vände efter två kilometer...!

Läs fler artiklar från Patsjournalen

Text: Marika Sivertsson

Brist på tandläkare utanför storstäderna

Vill du utbilda dig till tandläkare? Kan du tänka dig att bo utanför storstadsområdena? Är svaret på frågorna ja så är också framtidsutsikterna goda.

I hela Sverige, undantaget storstadsområdena, råder tandläkarbrist. Och att Socialstyrelsen nu kräver kunskapsnivå C1 i svenska språket för att utfärda legitimation försvårar den rekrytering från utlandet som hittills minskat bristen.

– Den som har legitimation kan arbeta helt ensam, och då kan risk för språkliga missförstånd uppstå. Det är en patientsäkerhetsfråga, säger Hans Göransson, ordförande i Tandläkarförbundet.

Den som vill bli tandläkare får vara beredd på höga antagningskrav på de fyra orter i landet där utbildningen ges: Institutionen för odontologi i Göteborg, Odontologiska Institutionen vid Karolinska institutet i Stockholm, Odontologiska Fakulteten vid Umeå Universitet och Tandvårdshögskolan i Malmö.

Det går också att studera utomlands, eftersom tandläkarutbildningen inom EU är likvärdig. 350 svenskar gör det just nu.

– Men det gäller att kolla villkoren. Ibland krävs att studenten gjort praktik i utbildningslandet för att få legitimation, så även om utbildningen är på engelska kan man förväntas praktisera på ett annat språk, påpekar Hans Göransson.

Tillägsinformation

Bild av Platsjournalen nummer 6 2017

Läs senaste Platsjournalen

Prenumerera på Platsjournalens nyhetsbrev


Jobbtips i mejlen? Fyll i ditt namn och din e-post och få Platsjournalens nyhetsbrev med e-tidningen direkt till din mejl.

Namn
E-postadress

Starta kostnadsfri tidningsprenumeration


Fyll i ditt namn och adress och få tidningen Platsjournalen hem till din brevlåda varje måndag.

Starta prenumeration