31 mars 2017

Goda jobbchanser för järnvägstekniker

”Jag behöver inte vara rädd för att stå utan jobb. Jag får arbeta utomhus och se nya platser. Grundlönen och avtalen på järnvägsområdet är så bra att jag kommer att få ihop grundplåten till en villa innan jag fyller 25.”
Mattias Nilsson är nöjd att han hittade YH-utbildningen till järnvägstekniker.

Ritningspärmen vilar tungt i knäet, blicken är koncentrerad och fingrarna varma. Än så länge – för 21-årige Mattias Nilsson är fortfarande under utbildning. När han mäter spänning, gör han det i en reläkur i den fullskaliga övningsanläggningen på Trafikverksskolan. Inomhus. Efter examen i juni ska han ägna sig åt samma sak men ute i det fria på ett spårområde någonstans i Sverige.

Det var inte självklart att det var här Mattias Nilsson skulle hamna. Visserligen har teknikintresset funnits där alltid och han valde att gå el- och energiprogrammet på gymnasiet.

‑ Jag höll på mycket med mopeder och motorer och var väl rätt hyfsad på det elektriska. Det är inte många 15-åringar som kan ta fram en multimeter och förstå hur den fungerar, säger han.

Men ambitionerna under gymnasiet var inte så höga. Ett vanligt elektrikerjobb kändes inte spännande nog och dagen efter studenten började han på en helt annan bana.

– Att gå på ett bygge och dra kablar kändes för tråkigt. Men så hade jag en i släkten som var i bevakningsbranschen och började som väktare och ordningsvakt.

Det dröjde inte länge förrän även det blev för enahanda för Mattias Nilsson. Han hann prova på flera andra yrken, bland annat arbeta som renhållningsarbetare och svarvare, innan han hittade den utbildning han går i dag.

– Jag kom hem till en kompis som jobbar som järnvägstekniker inom signalteknik. Hans lönesedel låg framme på soffbordet och när jag kollade på den frågade jag om han sålde knark, säger Mattias Nilsson och skrattar.

Men kompisen berättade att så bra var faktiskt ingångslönerna i järnvägsbranschen, runt 27 000–28 000 kronor och ytterligare några tusenlappar i Stockholmsregionen, och tipsade Mattias om YH-utbildningen på Trafikverksskolan. Eftersom Mattias hade rätt bakgrund med sin elutbildning, sökte han in. Den 40 veckor långa utbildningen började i höstas och han räknar kallt med att ha ett jobb när han går ut.

‑ Innan jag började googlade jag och såg att företagen skriker efter signaltekniker.

De första veckorna på utbildningen var tuffa. Tempot var ett helt annat än på gymnasiet och mycket var nytt.

– Okej, det kanske inte är som att gå läkarlinjen i Uppsala men det kräver mycket tankekraft och man får sitta och plugga en del på kvällarna, säger Mattias, som har flyttat hemifrån för att kunna gå utbildningen i Ängelholm.

Någon mjukstart var det inte fråga om. Redan vecka ett kom reläkontakterna fram på bänkarna och det gällde att förstå hur sådana fungerar och hur man läser ritningarna över dem. Mattias självförtroende svajade. Skulle han klara utbildningen?

– Men när jag väl kom in i tänket har det flutit på bra. Jag har lärt mig massor! Och felsökningen är roligast av allt, säger Mattias.

Det tycker hans signallärare Martin Johansson också. Till lärarnas uppgifter hör nämligen att gå runt i övningsanläggningen och skapa kluriga fel i växlar, bomdriv, ljussignaler och ställverk. Sådana fel som uppstår ute i verkligheten.

Sedan är det upp till eleverna att hitta och avhjälpa felen. När Platsjournalen träffar Mattias och Martin ska eleverna just gå ut på praktik. Praktiken avslutar den 40 veckor långa utbildningen. Ungefär en tredjedel av kurstiden handlar nämligen om Lia, Lärande i arbete.

– De allra flesta som börjar här klarar av utbildningen och vi har få avhopp, berättar Martin.

Trots det, och trots att arbetsmarknaden för järnvägstekniker är så pass god, är det inte jättemånga som känner till yrket och söker till utbildningen. De som gör det har ofta en släkting eller en bekant i branschen.

Kanske beror det på att yrket är så pass litet. Det finns runt 600 signaltekniker i Sverige. Men alla järnvägstekniker jobbar inte inom signaltekniken. Man kan även bli kontaktledningstekniker och en sådan YH-utbildning finns också på Trafikverksskolan.

– För båda gäller att man sedan kan arbeta med felavhjälpning och underhåll eller nybyggnad av anläggningar. Gör man det åker man runt i Sverige på olika projekt. Det finns också möjlighet att arbeta utomlands. Några av de signaltekniker som gick ut i fjol jobbar till exempel på NSB i Oslo, säger Martin.

TEXT: KARIN HYLANDER
FOTO: ANDERS ANDERSSON

Läs fler artiklar från Platsjournalen

Läs mer om yrket signaltekniker

Så ser framtiden ut för signaltekniker

Hitta en YH-utbildning

Tillägsinformation

Bild av Platsjournalen nummer 6 2017

Läs senaste Platsjournalen

Starta prenumeration
på e-tidningen  


Fyll i ditt namn och din e-post och få Platsjournalens nyhetsbrev med e-tidningen direkt till din mejl.

Namn
E-postadress

Starta kostnadsfri tidningsprenumeration
  

Fyll i ditt namn och adress och få tidningen Platsjournalen hem till din brevlåda varje måndag.

Starta prenumeration