27 januari 2017

"Jag får vara en upptäckare i historien"

                                                                                   FOTO:CHRISTER OLOFSSON

Förkrympta kvinnohuvuden, båtmodeller och ritningar. Även om vägen var både krokig och lång från barnskötarjobbet till intendent är Anneli Blom på rätt plats i karriären. Hon stortrivs i museets dolda rum.

De flesta skulle höja på ögonbrynen om en stor båtmodell i trä står och väntar på skrivbordet vid ankomsten till jobbet. Men så är det inte hos Anneli Blom på Sjöfartsmuseet i Göteborg. Tavlor, sjökort, planscher, en käpp av en albatrossnäbb och ryggrad från en stor fisk, en stridsklubba från något avlägset örike dominerar kontorsmiljön.

-Sjömän plockade med sig kuriosa under sina färder, och när de går bort tar anhöriga med sig allt möjligt till museet, konstaterar Anneli Blom.

Har huvudansvaret

Fiskebåtsmodellen har Anneli Blom genom lite efterforskning kommit fram till att Fiskemuseet på Hönö gärna har i sina samlingar, då den är tillverkad av en fiskare från trakterna.

-Som intendent har jag huvudansvaret för det dagliga arbetet med föremålen. Om vi hade behållit den här båten är det jag som märker den med ett inventarienummer, registrerar, rengör, fotograferar, mäter och för in den information som finns, säger hon.

Det tog flera år att nå hit, men som intendent har Anneli Blom hittat helt rätt i karriären. Allt började med att hennes tjänst som barnskötare upphörde i samband med en omorganisation. Anneli Blom sökte in på en kurs om antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet. 

-Jag fick avgångsvederlag och tänkte att jag fyller på batterierna med något jag tycker är roligt och intressant, säger hon.

Men det blev även omfattande studier i arkeologi och kulturvetarlinjen ovanpå det. Historieintresset hade bitit tag och det blev allt tydligare att detta skulle bli nästa steg i karriären. I och med det började hon också tänka mer strategiskt.

- Jag klurade ganska mycket på var jag skulle praktisera för att kunna få in en fot och det blev Upplandsmuseet, där jag fick prova på lite allt möjligt bland annat arbeta vid en utgrävning och bygga en utställning.

När det något senare behövde göras utgrävningar då E4:a n skulle dras om vid Uppsala passade hennes kunskaper om det lokala museets samlingar och närområdets historia utmärkt för en tjänst.

-Då kunde jag varva grävande jobb sommartid med att registrera fynden vintertid, säger hon.

Även om hon gillade att jobba vid utgrävningar var de jobben sällan särskilt långvariga. Under ett antal år blev det fler utgrävningar och sejourer på museer. Ofta krokade uppdragen i varandra tack vare Anneli Bloms förvärvade kunskaper om datasystem för arkivering erfarenheter från de andra jobben. Att ha registrerat keramik från Gustavsberg för Nationalmuseum gav jobb som arkeolog vid en stadsutgrävning. Kunskaper om nya datasystem för arkivering gav jobb vid olika museer.

-Varje jobb jag har sökt har jag övervägt om det kan vara någonting som hjälper mig att bygga på och bredda min kompetens vidare till nya jobb, säger hon.

En miljon fartygsritningar

Museer är som isberg. Det blir tydligt när Anneli Blom visar runt bland arkiv, modellsamlingar och ett bibliotek med närmare en miljon fartygsritningar. Bara en bråkdel syns i utställningssalarna medan oändliga mängder föremål och handlingar finns bakom kulisserna. Och som intendent är det ett gediget arbete Anneli Blom har att hålla reda på miljontals föremål och samtidigt handskas med inflödet av nya.

-Allting går förstås inte att samla på. Därför utarbetar jag strategier över vilka föremål vi ska ha på museet.

Tidigare har fartygsmodeller, maskiner, ankare och kättingar varit självklara att samla in på museet. Nu har brev, kläder och souvenirer blivit allt viktigare.

-Vi vill kunna berätta om människorna och livet på haven, livsförhållanden och arbetet ombord snarare än en massa olika fartygsdetaljer och båtmodeller, säger hon.

Trots alla gamla grejer står tiden inte still på museet, inte för en intendent. För Anneli Blom är samlingarna i högsta grad levande.

-Långt ifrån allting är genomgånget i de enorma samlingarna, nya fynd och ny information om föremålen kan göra att sakerna och berättelser får liv.

Hemfört kvinnohuvud

När hon arbetade med att ta fram föremål till museets senaste stora utställning gjordes exempelvis en udda upptäckt.  I sina sökningar i dataarkivet hajade hon till då en träff angav ett ”Kvinnohuvud, hemfört av sjöman.”

Hon beställde fram fyndet ur museets magasin. De vita handskarna åkte på och hon öppnade försiktigt lådan. Mörkt och stort som en tennisboll låg ett huvud med långt hår i en plastpåse.

- Sjömännen köpte i början riktiga förkrympta huvuden av indianer i Peru och Ecuador. De blev så populära att indianerna även började tillverka och sälja fuskvarianter. Även om det här nog är en souvenir har den människohår och kan vara av djur eller människohud, säger hon.

- Man får vara upptäckare och det är en drivkraft i jobbet. Det finns en spänning i att hitta något för första gången, säger hon.

I arbetsbeskrivningen som intendent ingår också att träffa många som är intresserade av museets samlingar. Skolelever, historiker och forskare och privatpersoner kommer med berättelser eller föremål.

-Man träffar nog mer människor i det här jobbet än många kan tro. Mig passar det bra och jag har nog haft nytta av åren i förskolan, säger hon.

 Anneli Blom har hittat sitt drömjobb och trivs. Hon vet också att hon utför en viktig uppgift.

-Om historien glöms bort eller suddas ut har vi ingen grund att stå på. Erfarenheterna och lärdomarna försvinner och det går att påstå en massa saker som inte är sanna, säger hon.

TEXT:ADRIAN ROSÉN

Behov av nya kompetenser i museivärlden

Arbetstillfällen på svenska muséer är relativt få och kräver lång utbildning. Men Mats Persson på Riksförbundet för Sveriges museer ser ändå flera ljusningar för dem som vill jobba med historiska samlingar.

Ungefär 6000 personer arbetar på museer i landet, visar en studie från myndigheten för kulturanalys. Intresset är stort för de jobben.

-Vi hör från flera museer om väldigt många sökande till olika typer av tjänster på där, säger Mats Persson.

Flest jobb finns i storstäderna medan vissa kommuner och regioner är hetare än andra eftersom det satsas ganska olika runtom i landet på museiverksamhet. Museibesöken har ökat kraftigt de senaste åren i hela landet. För att möta det behövs fler anställda på landets museer, menar Mats Persson.

-Detta och den digitala samhällsförändringen kräver en anpassning av museerna och ett stort behov av nya kompetenser, både på kort och lång sikt, säger han.

Utöver rätt utbildning, har du något tips till den som vill jobba på museum?

-Se till att du har både kommunikativ och digital kompetens. Utvecklingen går mot att man på alla typer av tjänster behöver kunna interagera med omvärlden.

Tillägsinformation

Bild av Platsjournalen nummer 4 2017

Läs senaste Platsjournalen

Starta en kostnadsfri prenumeration