Frågor och svar om etableringsreformen

Vad är etableringsreformen?


Etableringsreformen är ett samlat nationellt grepp som syftar till att ge nyanlända förutsättningar för en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Varför är det Arbetsförmedlingen som fått uppdraget att genomföra reformen?


Vi på Arbetsförmedlingen har djup kunskap om de lokala och regionala arbetsmarknaderna i hela landet samt Sveriges största platsbank. Genom att träffa den nyanlände i ett tidigt skede kan vi tillsammans identifiera hans eller hennes erfarenheter, kunskaper och yrkesambitioner för att finna en lämplig matchning med orter och arbetsgivare där denna kompetens efterfrågas.

Etableringsreformens framgång bygger på ett nära samarbete mellan de aktörer som den nyanlända kommer i kontakt med. Det är genom att arbeta tillsammans vi kan dra nytta av de samlade erfarenheterna och skapa en snabbare väg till arbete för nyanlända.

Varför är reformen nödvändig?


I dag är mediantiden mellan uppehållstillstånd och arbete sju år. Det är oerhört lång tid och innebär i många fall en personlig tragedi. Dessutom innebär det att stora delar av den kunskap och yrkeserfarenhet som den nyanlände erhållit i sitt hemland hinner bli inaktuell. Detta leder till ett utanförskap som belastar hela samhället både socialt och ekonomiskt.

Om vi ska kunna säkerställa Sveriges konkurrenskraft — och därmed också välfärden — behöver vi ta tillvara och främja nyanlända invandrares kompetens och drivkraft.

Vilka omfattas av reformen?


Lagen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern 18‑19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Den nya lagen omfattar även anhöriga, i samma ålder, som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun.

Övergångsregler


Alla nyanlända, vilka nämns ovan, som har beviljats uppehållstillstånd efter utgången av oktober 2010 omfattas av lagen. Även nyanlända som har rest in i landet efter utgången av november 2010 och som har uppehållstillstånd vid inresan (det vill säga kvotflyktingar och anhöriga) omfattas av den nya lagen liksom nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd före utgången av oktober 2010 om de är registrerade och vistas på en mottagningsenhet för asylsökande den 30 november 2010.

Det innebär att lagen gäller alla som tas emot i en kommun första gången efter utgången av november 2010. För nyanlända som tas emot före den 1 december 2010 gäller tidigare regler.

När träder reformen i kraft?


Den 1 december 2010.

När ska en nyanländ ha den första kontakten med Arbetsförmedlingen?


Så snart som möjligt efter att han eller hon har fått sitt första uppehållstillstånd i Sverige.

Vad är ett etableringssamtal?


I direkt anslutning till beskedet om uppehållstillstånd får den nyanlände erbjudande om etableringssamtal, som syftar till att klargöra hans eller hennes intressen, ambitioner, yrkes- och utbildningsbakgrund, prestationsförmåga samt behov av stöd. Under etableringssamtalet, som utgörs av ett eller flera samtal, får den nyanlände också information om var i landet det finns förutsättningar för boende och arbete utifrån hans eller hennes bakgrund. Syftet är att skapa en god matchning mellan kompetens och framtida boendeort. Etableringssamtalet resulterar i en etableringsplan.

Vem utarbetar en etableringsplan?


Det är Arbetsförmedlingen som, tillsammans med individen och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer, utformar etableringsplanen.

Vad omfattar en etableringsplan?


Etableringsplanen beskriver de aktiviteter som ska stödja den nyanlände på vägen till arbetsmarknaden. Aktiviteterna ska bedrivas på heltid (eller i vissa fall på deltid med hänsyn till prestationsförmågan hos individen) och ska innehålla svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och arbetsförberedande insatser (till exempel validering av utbildnings- och yrkeserfarenheter samt praktik), men kan även innehålla andra insatser.

Hur lång tid gäller en etableringsplan?


Planen omfattar högst 24 månader från och med den dag som den fastställs. Undantagsvis kan planen förlängas till 36 månader, förutsatt att den nyanlände gjort uppehålla på grund av dokumenterad sjukdom eller föräldraledighet.

Hur hjälper Arbetsförmedlingen till med bosättning?


Vi hjälper den nyanlände att ta fram bosättningsunderlag. Vi rekommenderar, i vissa fall, flytt till en kommun, där det finns bättre möjligheter att börja eller fortsätta en yrkeskarriär, baserat på individens förutsättningar. Ansvaret för bosättning av kvotflyktingar, ensamstående/hushåll som inte har rätt till etableringsplan, ligger även fortsättningsvis hos Migrationsverket.

Är nyanlända tvingade att flytta dit Arbetsförmedlingen föreslår?


Nej.

Får de nyanlända som ingår i etableringsarbetet någon form av ersättning?


En nyanländ som deltar i de aktiviteter som ingår i etableringsplanen har rätt till etableringsersättning. Ersättningen är lika för alla överallt och individuell, vilket innebär att den inte påverkas av inkomsterna hos andra personer i hushållet. Ersättningen vid heltid är 308 kronor per dag.

Rätten till etableringsersättning upphör när etableringsplanen slutar att gälla, vilket innebär att ersättning maximalt utbetalas under 24 månader. En reducerad ersättning lämnas under den tid som den nyanlände medverkar i upprättandet av etableringsplanen upprättas. Ersättningen är under denna tid 231 kronor per dag.

Vad är en etableringslots?


Etableringslotsarnas (lotsarnas) uppgift är att lotsa nyanlända in i det svenska samhället och erbjuda ett nätverk av arbetsgivare som underlättar hans eller hennes etablering på arbetsmarknaden. Se länken i högerspalten.

Vem kan bli etableringslots?


Lotsen kan vara ett företag eller en organisation, men inte en kommun eller ett kommunalt bolag. Lotsarna upphandlas enligt lagen om valfrihet, LOV.

Får de nyanlända själva välja etableringslots?


Den nyanlände väljer själv vilken lots han eller hon vill anlita bland av Arbetsförmedlingens godkända och kontrakterade lotsar.

Vad händer om samarbetet mellan lots och nyanländ inte fungerar?


Eftersom lagen om valfrihetssystem tillämpas har den nyanlände rätt att byta lots om han eller hon så önskar.

Vad händer om det inte finns tillräckligt med lotsar på en ort?


I de fall vi inte kan erbjuda en etableringslots kommer våra handläggare att ge stöd till den nyanlände och säkerställa att etableringsplanens aktiviteter och insatser genomförs på bästa möjliga sätt. Nyanlända kan även delta i Arbetsförmedlingens vanliga program. Dessutom kan de få stöd på sitt eget språk via vår kundtjänst.

Vad är lagen om valfrihetssystem?


Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, är ett alternativ till Lagen om offentlig upphandling, LOU, och innebär att upphandlingen pågår över tid, utan bortre gräns. Den innebär också att alla som ansöker om att få bli leverantörer och uppfyller kravspecifikationen ska godkännas av upphandlande myndighet. Med denna upphandlingsform uppstår det inte någon priskonkurrens mellan de upphandlade leverantörerna, i det här fallet lotsarna. Alla LOV-upphandlingar publiceras på valfrihetswebben.se.

Kan en etableringslots tacka nej till att arbeta med en specifik nyanländ?


Nej.

Hur ersätts etableringslotsen?


Ersättningen till lotsen är prestations- och resultatbaserad. Både start-, månads- och resultatersättning utgår. Se länken till upphandlingsannonsen i högerspalten.

Vad är skillnaden mellan etableringsreformen och den försöksverksamhet som genomförs innan reformen träder i kraft?


Reformen är betydligt mer omfattande än försöksverksamheten, som bara innefattar etableringssamtal och etableringsplan. Arbetet i försöksverksamheten pågår under max tre månader. En mer omfattande beskrivning av skillnaden finns i informationsbladet i högerspalten.

Vad är Arbetsförmedlingens ansvar?


Vi
  • har ett samordnande ansvar för insatserna
  • är stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter
  • ansvarar för etableringssamtalen
  • ansvarar för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan
  • ansvarar för upprättande av etableringsplan
  • beslutar om etableringserättning
  • är uppdragsgivare till lotsar
  • fastställer länstal efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket

Vad är kommunernas ansvar?


Även fortsättningsvis kommer kommunerna att ha en viktig roll för nyanländas etablering. Utöver ett fortsatt ansvar för introduktionen av de personer som inte omfattas av den nya lagen ansvarar kommunerna även framledes för:
  • mottagande och bostadsförsörjning
  • att ge praktisk hjälp i samband med bosättning
  • undervisning i sfi och annan vuxenutbildning
  • samhällsorientering, som blir en lagreglerad skyldighet för kommunerna
  • skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar
  • insatser inom det sociala området
  • att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del
  • försörjning och andra insatser för de som inte har rätt till etableringsplan på grund av nedsatt prestationsförmåga.

Vad är Migrationsverkets ansvar?


Migrationsverket
  • tar fram nationell prognos för nyanlända
  • ansvarar för bosättning av vissa nyanlända
  • beslutar om statlig ersättning till kommuner och landsting

Vad är Försäkringskassans ansvar?


Försäkringskassan
  • beslutar om etableringstillägg och bostadsersättning
  • betalar ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning

Vad är Länsstyrelsernas ansvar?


Länstyrelserna
  • medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända
  • tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända
  • främjar regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända
  • stödjer kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom sfi och samhällsorientering

Tillägsinformation

Ställ en egen fråga

Undrar du över något annat är du välkommen att själv ställa en fråga.

Kontakta oss