Etablering av nyanlända

Den 1 december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända i kraft. Med förändrad och förtydligad ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner, ökat egenansvar och valfrihet för individen och en ny aktör — etableringslotsen — ska nyanlända ges bättre förutsättningar att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Lagen ger Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för etableringinsatserna.

Individuell etableringsplan


Arbetsförmedlingen ska, genom etableringssamtal tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer, upprätta en individuell etableringsplan med insatser som ska underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. Under etableringssamtalet informerar vi den nyanlände om var i landet förutsättningar till arbete är goda baserat på hans eller hennes bakgrund.

Etableringsplanen utgår från den nyanländes utbildnings- och yrkeserfarenheter och beskriver de aktiviteter som ska ta den nyanlände till arbetsmarknaden. Planen innehåller minst svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter, till exempel validering av utbildning och yrkeserfarenheter, yrkespraktik, kompletterande grundskole- och gymnasieutbilding. Etableringsplanens aktiviteter ska bedrivas på heltid och pågår under maximalt 24 månader.

Etableringslotsen  


En ny aktör — etableringslots (lots) — ska stödja den nyanlände på vägen till arbete. Arbetsförmedlingen upphandlar lotsar enligt lagen om valfrihetssystem.
Lotsen är en fristående aktör, ett företag eller en organisation, som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. För den nyanlände blir lotsen en viktig personlig kontakt — en brygga till det svenska samhället. Lotsen ska stödja den nyanlände i arbetsrelaterade frågor, men också i sociala frågor.

Ersättningen blir lika över hela landet


En ny ersättning, etableringsersättning, som är lika för alla oavsett var i landet man bor, införs. Etableringsersättning utgår vid aktivt deltagande i etableringsplanens aktiviteter. Ersättningen är individuell, vilket ska främja att alla vuxna i ett hushåll deltar i aktiviteter enligt etableringsplan.

Etableringsersättningen ersätter nuvarande kommunala introduktionsersättningar och flertalet andra stöd till nyanlända. Vissa nyanlända kan därutöver få etableringstillägg och bostadsersättning.

Målgrupp för etableringsinsatserna


Den nya lagen omfattar nyanlända som har fyllt 20 men inte 65 år och som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Även nyanlända som har fyllt 18 men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige omfattas av den nya lagen.

Under lagens första tid gäller övergångsregler. Se "Frågor och svar om etableringsreformen" i högerspalten.

Arbetsförmedlingens ansvar


Genom den nya lagen tar Arbetsförmedlingen över vissa delar av kommunernas ansvar för introduktionen av nyanlända. Kommunerna kommer dock även i fortsättningen att ha en viktig roll för etableringen av nyanlända. Bland annat genom sitt ansvar för mottagande, bostadsförsörjning, undervisning i svenska (sfi), samhällsorientering och annan vuxenutbildning, skola, barnomsorg och insatser inom det sociala området.

Även Migrationsverket, Länsstyrelserna och Försäkringskassan är viktiga för genomförandet av den nya lagen.