Stark arbetsmarknad för data- och teknikyrken

Tillgången på lediga jobb fortsätter att öka under det närmaste året. Konjunkturen är fortsatt stark, även om tillväxttakten mattas av. Inom de flesta yrkesområden och i hela landet ökar efterfrågan på arbetskraft. Det gör att antalet bristyrken fortsätter att stiga och det ökar möjligheterna för arbetssökande att hitta ett arbete. Även på längre sikt kommer rekryteringsbehoven att vara stora, inte minst för att många lediga jobb uppkommer genom den stora generationsväxlingen.

Fler jobb inom många yrken i hela landet

Sysselsättningen beräknas öka i rekordtakt, 107 000 personer i år. Tillväxten av nya jobb sker inom många yrken och i alla delar av landet. Störst ökning, procentuellt, kommer det att vara inom datayrken medan administrativa yrken får lägst ökning. Arbetsförmedlingens yrkesprognoser, som redovisas i Yrkeskompassen, visar att arbetsmarknaden kommer att förbättras för de flesta yrken under det närmaste året. Yrkeskompassen ger en bra vägledning om man tänker byta yrke eller ska studera och vill ha råd inför sitt yrkesval.

Bristen på arbetskraft ökar

Den stora efterfrågan på arbetskraft har medfört ökad brist på kompetenser. Problemen att rekrytera rätt personal kommer att fortsätta stiga under det närmaste året och inom vissa yrken bedöms bristen på arbetskraft bli ett hinder för ökad produktion. Därför kan arbetsgivare komma att sänka sina rekryteringskrav. Detta betyder bland annat ökade möjligheter för nyutexaminerade att hitta ett arbete. Störst antal lediga platser kommer det att finnas inom yrken som kräver gymnasieutbildning, men andelen jobb som kräver eftergymnasial utbildning ökar. Däremot blir det fortsatt besvärligt för arbetssökande med endast förgymnasial utbildning. Detta gäller också på fem till tio års sikt.

Stark arbetsmarknad för data- och teknikyrken

För data- och teknikyrken, exempelvis dataspecialister och de flesta ingenjörsyrkena, väntas en mycket stark arbetsmarknad, men tillväxten av sysselsättning hålls tillbaka av den ökade bristen på arbetskraft. Detta kan delvis avhjälpas genom att arbetsgivare rekryterar arbetskraft utomlands. För byggnadsyrken väntas fortsatt stigande efterfrågan på arbetskraft, men även här kan sysselsättningen begränsas av brist på arbetskraft. Jobben ökar också inom tillverkningsyrkena, men det kommer även framöver att vara ett överskott på montörer. Bristen på mer kvalificerad personal som lastbilsmekaniker, CNC-operatörer, licensierade svetsare och verktygsmakare tilltar ytterligare. Den goda tillväxten i ekonomin gynnar även yrken inom transportbranschen.

Många jobb inom servicesektorn

Tillväxten av jobb inom ingångsyrken för ungdomar och nyanlända invandrare är god. Det är främst i yrken inom handel och inom hotell och restaurang som antalet anställda ökar, men även övriga servicesektorn väntas expandera. Tillgången på arbetssökande är å andra sidan god och det gör att konkurrensen om jobben blir fortsatt stor. Det gäller främst för försäljare inom dagligvaru- och fackhandeln. Konkurrensen om jobben kommer att vara mindre inom yrken där kompetenskraven är högre. Hög omsättning på personal inom de flesta serviceyrken leder dock till många jobböppningar.

Arbetslösheten minskar även inom administrativa och finansiella yrken. Men det kommer att vara stor konkurrens om jobb för flertalet samhällsvetare och humanister. Tillgången på ekonomer blir god, undantaget revisorer och redovisningsekonomer där det kan vara brist på arbetskraft. Tillgången på gymnasieutbildad administrativ personal blir stor på såväl kort som lång sikt.

Fortsatt stor brist på vissa yrken inom hälso- och sjukvården

Bristen på högskoleutbildad personal inom hälso- och sjukvård fortsätter att vara stor. Det gäller framför allt läkare, tandläkare, vidareutbildade sjuksköterskor och i viss mån grundutbildade sjuksköterskor. Läget på arbetsmarknaden ljusnar för vårdbiträden, barnskötare och undersköterskor även om arbetslösheten kommer att bli hög det närmaste året för de två förstnämnda yrkena. Tydligast tillväxt av jobb kommer det även i fortsättningen att vara inom verksamheter som drivs av privat huvudman.

Färre elever dämpar behovet av lärare inom gymnasieskolan

Ett vikande elevunderlag till gymnasieskolan gör att efterfrågan på gymnasielärare blir mindre. Lärare som undervisar i grundskolans årskurser 1-6 gynnas av ökade elevkullar, men i årskurserna 7-9 minskar antalet elever under ytterligare några år. Kommunerna bygger ut förskolan, vilket leder till fortsatt stor brist på förskollärare. Även bristen på yrkeslärare och specialpedagoger fortsätter att vara stor.