Intervjuundersökningen

Det är många som gör arbetsmarknadsprognoser i ett nationellt perspektiv. Till detta kan läggas branschprognoser som görs av branschförbund och fackföreningar. Arbetsförmedlingen är ensam om att göra prognoser som täcker alla branscher och de flesta yrken. Vi är även unika eftersom vi som enda aktör regelbundet publicerar regionala arbetsmarknadsprognoser för samtliga Sveriges län. Vår undersökning består av ett stort urval och speglar därför arbetsmarknaden på ett bra sätt även på länsnivå. Svarsfrekvensen är hög och intervjumodellen bidrar till att öka tillförlitligheten ytterligare.

Urvalet


Vår intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatsernas storlek. Ett arbetsställe definieras som varje adress till en lokal, fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företaget bedriver verksamhet. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister. Urvalen avser från och med 2009 arbetsställen med två anställda och uppåt. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning. Urvalet är stratifierat utifrån näringsgren (enligt SNI 2007), arbetsställets storlek och län. Samma urval används normalt i två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt.

Det nuvarande urvalet är uppdelat i tre grupper: 1) basurvalet, som utgör grunden för de analyser som görs på riksnivå; 2) tilläggsurvalet, som är ett tillägg av arbetsställen och som kan ändras och anpassas för lokala och regionala behov (det används främst för att ge en bra spegling av lokala och regionala arbetsmarknader); 3) urvalet av små arbetsställen (2-4 anställda).

För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. Svarsfrekvensen är i allmänhet högre än i många liknande undersökningar, dels genom att frågorna ställs vid ett personligt möte eller via telefon, dels tack vare våra redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna.

Vi intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga primär- och landstingskommuner. Det sker också intervjuer med ett antal statliga arbetsgivare.

Inför varje nytt urval gör de lokala arbetsförmedlingarna en förberedande genomgång av det aktuella urvalet av arbetsställen. Inga ändringar får genomföras i basurvalet bortsett från korrigeringar av eventuella direkta felaktigheter.

Frågorna handlar om bedömningar om efterfrågan på varor och tjänster. Det är företagens egen uppfattning om den förväntade marknadsutvecklingen som ska komma till uttryck. Vidare ställs frågor om företagens kapacitetsutnyttjande, anställda, framtida rekryteringsbehov, bristyrken samt löneutveckling.

Intervjumetod


Arbetsförmedlingen presenterar resultatet av prognosarbetet två gånger per år, juni och december. Intervjuer och insamling av övrigt material sker under mars till april respektive september till oktober.

Intervjumodellen innebär att arbetsförmedlare genomför intervjuer och därmed inhämtar grunden till prognosmaterialet. Intervjuerna genomförs i dialog med arbetsgivarna, oftast vid ett besök, vilket innebär att arbetsförmedlaren har god möjlighet att ställa följdfrågor så att risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll minimeras. Det är ett effektivt instrument för Arbetsförmedlingen att skaffa sig bra information om det lokala rekryteringsbehovet. Intervjuerna är en del av det löpande arbetet vid förmedlingarna och genererar kunskap som används för att effektivisera matchningen mellan sökande och lediga platser. Förmedlingsmodellen innebär också att arbetsförmedlarna skapar starkare nätverk med näringslivet. Bra nätverk underlättar bland annat för att hjälpa grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden.

Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd enligt SFS 2009:400 (Offentlighets- och sekretesslagen) 28 kap 12§. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att delta i Arbetsförmedlingens undersökning.

Andra bedömningsunderlag


Intervjuundersökningen utgör grunden i bedömningsunderlaget. Till stöd för bedömningar och analyser används ett flertal andra kvantitativa och kvalitativa källor, bland annat statistik som beskriver historiska förlopp, nuläget och olika konjunkturindikatorer. Dessutom används olika kvalitativa källor som ger bedömningar om framtiden.
 

Näringsgrensindelning


Utgångspunkten för branschbeskrivningarna i Arbetsförmedlingens prognosarbete är den nuvarande indelningen i SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) enligt så kallad grov nivå.
Bild på näringsgrenar och SNI-koder

För gruppen privata tjänster har vi aggregerat handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. För gruppen offentliga tjänster har vi summerat offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg.

Tillägsinformation