Arbetsförmedlingen

Intervjuundersökningen

Det publiceras många olika former av prognoser över arbetsmarknaden. De flesta har ett nationellt perspektiv men det finns även olika former av branschprognoser från exempelvis branschförbund eller fackföreningar. Arbetsförmedlingen är dock ensam om att publicera detaljerade och branschuppdelade prognoser. Vi är även unika eftersom vi som enda aktör regelbundet publicerar regionala arbetsmarknadsprognoser för samtliga Sveriges län. Arbetsförmedlingen publicerar dessutom beskrivningar av utvecklingen för sjöfartsområdet, gruvnäringen respektive området kultur och media.

Prognosarbetet involverar hela Arbetsförmedlingens organisation, det vill säga såväl de lokala förmedlingskontoren som centralt placerade funktioner i myndigheten. Arbetsförmedlingen publicerar två prognoser per år, en på våren (med intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (med intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december).

Intervjumetod


Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens prognoser är intervjuer med ett mycket stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Motivet till detta arbetssätt är att den ansvarige arbetsförmedlaren ska ha god möjlighet att ställa följdfrågor, bland annat för att minska risken för missförstånd kring frågornas syfte och innehåll.

Dessa arbetsgivarkontakter är också ett effektivt instrument för förmedlingen att skaffa sig bra information om rekryteringsbehovet på den lokala arbetsmarknaden. Intervjuerna är därmed en mycket viktig del av det löpande arbetet vid förmedlingarna och de genererar mycket kunskap som används för att effektivisera matchningen mellan sökande och lediga platser. Förmedlingsmodellen innebär också att arbetsförmedlarna skapar ett starkare nätverk med de lokala arbetsgivarna. Bra nätverk underlättar bland annat arbetet att hjälpa grupper med en svagare ställning på arbetsmarknaden.

I intervjuerna kartläggs arbetsgivarnas bedömningar om efterfrågan på varor och tjänster. Vidare ställs frågor om företagens kapacitetsutnyttjande, antal anställda, rekryteringsbehov, bristyrken samt löneutveckling. På motsvarande sätt får de offentliga arbetsgivarna frågor om utvecklingen av sin verksamhet samt om eventuell övertalighet. Uppgifterna inhämtas under sekretesskydd enligt SFS 2009:400 (Offentlighets- och sekretesslagen) 28 kap 12§. Arbetsgivarna har ingen juridiskt bindande skyldighet att delta i Arbetsförmedlingens undersökning.

Urvalet av arbetsgivare


Urvalet av privata arbetsgivare är utformat för att så långt som möjligt likna näringslivets struktur i alla län vad gäller branscher och arbetsställenas storlek. Ett arbetsställe definieras som varje adress till en lokal, fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där en arbetsgivare bedriver verksamhet. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister. Urvalen avser från och med 2013 arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med minst 100 anställda är undersökningen en totalundersökning. Urvalet är stratifierat utifrån näringsgren (enligt SNI 2007), arbetsställets storlek och län. Samma urval används normalt i ett år (två prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt.

Det nuvarande urvalet är uppdelat i två grupper. (1) Basurvalet, vilket utgör grunden för de analyser som görs på riks- och på länsnivå. (2) Tilläggsurvalet, vilket är ett tillägg av arbetsställen som anpassas efter lokala behov. Detta urval används således främst för att ge en bättre spegling av utvecklingen på lokala arbetsmarknader.

För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. Svarsfrekvensen är i allmänhet högre än i många liknande undersökningar, dels genom att frågorna ställs vid ett personligt möte eller via telefon, dels tack vare Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna.

Arbetsförmedlingen intervjuar även representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Det sker också intervjuer med ett urval statliga arbetsgivare.

Andra bedömningsunderlag


Intervjuundersökningen utgör grunden i Arbetsförmedlingens analyser. Till stöd för bedömningar och analyser används emellertid även ett flertal andra källor, bland annat statistik som beskriver historiska förlopp, nuläget och olika konjunkturindikatorer. Dessutom används olika kvalitativa källor. De prognossiffror som presenteras är dock alltid Arbetsförmedlingens egna slutsatser om den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden och i ekonomin.

Näringsgrensindelning


Utgångspunkten för branschbeskrivningarna i Arbetsförmedlingens prognosarbete är indelningen i SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU), baserat på SNI 2007 enligt så kallad grov nivå.
Näringsgrenar och SNI-koder

För gruppen privata tjänster har vi aggregerat handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. För gruppen offentliga tjänster har vi summerat offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg.

Tillägsinformation