Arbetsförmedlingen

Agronomer

 
 
Agronomer kan arbeta inom flera olika områden; ekonomi, husdjur, landsbygdsutveckling, livsmedel och mark/växt. Deras kunskaper används bland annat för att informera och ge rådgivning. Som agronom kan man exempelvis arbeta som djurskyddshandläggare, växtodlingsrådgivare eller produktutvecklare.
Bild på ett växtskott.
Agronom är en examenstitel och arbetsmarknaden är bred. Agronomer kan arbeta inom lantbrukets organisationer och företag, vid Hushållningssällskapen, på konsultföretag, i kommuner eller vid länsstyrelser. Agronomer kan även arbeta inom myndigheter som Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Sida.

På lantbruksuniversitet, forskningsinstitut och inom olika företag arbetar agronomer med forskning och utveckling. En del agronomer arbetar som lärare vid universitet, gymnasieskolor och folkhögskolor. Ett modernt lantbruksföretag kräver kompetens inom många områden, några agronomer driver därför egna lantbruksföretag.

Arbetsuppgifter

Många agronomer arbetar med rådgivning och information. En viktig uppgift är att sprida kunskap om forskningsresultat och att ge råd om nya tekniker och metoder i lantbruket. Rådgivarna kan vara specialiserade på exempelvis:

● Växtodling
● Ekologisk produktion
● Miljö
● Djurskydd och djurhälsa
● Foder
● Byggnader för djurhållning
● Lantbruksföretagens ekonomi

Rådgivare kan arbeta med försök, då provar man en produkt innan den släpps ut på marknaden. Resultatet används för att ge råd om vilka effekter en produkt kan ha på jordbruket. I arbetet har rådgivaren personlig kontakt med lantbrukare. Ofta gör man gårdsbesök och håller i kurser, föreläsningar och informationsträffar.

Rådgivare förmedlar också vilka krav som ställs på lantbruket. Rådgivare kan hjälpa lantbrukare med blanketter och handlingar som myndigheter behöver för att besluta om tillstånd och bidrag för jordbruket. Det kan också vara agronomer som kontrollerar att jordbruksstöden används på rätt sätt.

Inriktningar
Det finns fem inriktningar för agronomer. Valet av utbildningsinriktning har ofta betydelse för vilka arbetsuppgifter man får. Nedan ges exempel på vad som kan ingå i olika arbetsområden.

Ekonomi
En ekonomagronom kan arbeta på banker, rådgivningsföretag, mäklarfirmor, försäkringsbolag och redovisningsbyråer. Arbetsuppgifterna kan innebära försäljning av jord- och skogsfastigheter, företagsrådgivning, hantering av arvsskiften, redovisning och revision, utredning och analys eller marknadsföring. Som ekonomagronom kan man exempelvis kallas för ekonomirådgivare, företagsrådgivare, affärsrådgivare, redovisningskonsult eller försäljare/marknadsförare. Läs mer om andra ekonomyrken i separat beskrivning i Yrken A-Ö, Ekonomyrken.

Husdjur
Husdjursagronomer kan arbeta på länsstyrelser, husdjursföreningar, hushållningssällskap, rådgivningsföretag och foderföretag. Djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen är en vanlig yrkesinriktning. Då kontrollerar man att djurskyddslagen följs. Handläggaren följer upp anmälningar om misstänkt djurplågeri och gör regelbundna kontrollbesök hos djurhållare.

En husdjursagronom kan även arbeta med rådgivning kring djurhälsa, foder, stallmiljö eller avel. Det till exempel kan handla om att räkna ut avancerade foderstater. Vanliga titlar är foderrådgivare, foderkonsulent eller husdjursrådgivare. Man kan också arbeta med att marknadsföra och sälja foder eller med att utveckla nya fodersorter till lantbruksdjur eller sällskapsdjur.

Man kan också arbeta som foderrådgivare med specialinriktning mot hästar. Hästar behöver liksom andra djur få i sig näringsämnen, vitaminer och mineraler i rätt mängd. Detta är foderrådgivarens specialitet. Man kan vara egen företagare eller vara anställd hos exempelvis fodertillverkare eller företag som arbetar med rådgivning, bland annat Hushållningssällskapen.

Landsbygdsutveckling
Landsbygdsagronomer arbetar ofta med myndighetsutövning på regeringsdepartement, Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, länsstyrelser eller kommuner. Vanligt är också att man arbetar som konsult och bedriver projekt, antingen som anställd eller egen företagare. Landsbygdsutvecklare jobbar för en hållbar utveckling av landsbygden och har kunskap om lokalsamhällens och länders utnyttjande av naturresurser.

Livsmedel
Livsmedelsagronomer kan arbeta med miljö- och hälsoskyddskontroller och kan då kallas livsmedelsinspektör eller miljö- och hälsoskyddsinspektör. I arbetet kontrolleras till exempel livsmedelsbutiker, restauranger och slakterier. Läs mer i separat yrkesbeskrivning av Miljö- och hälsoskyddsinspektör i Yrken A-Ö.

Inom livsmedels- och läkemedelsindustrin arbetar agronomer med bland annat produktutveckling, försöksverksamhet och kvalitetssäkring. Man kan exempelvis kallas för kvalitetsansvarig, produktutvecklare eller laboratorieansvarig. Livsmedelsagronomer kan även arbeta på företag som säljer och importerar livsmedel. En annan uppgift kan vara att spåra och följa livsmedel under livsmedelskedjan.

Mark/växt
Mark/växtagronomer arbetar ofta som växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapen eller rådgivningsföretag. Växtodlingsrådgivare hjälper lantbrukare med växtodlingsplaner och informerar om vilka grödor som lämpar sig bäst under årstiderna. Det kan också handla om att ge råd om vilka bekämpningsstrategier lantbrukaren kan använda sig av för att skydda växterna.

Växtodlingsrådgivare kan också arbeta med klimatrådgivning, både när det gäller lantbrukets klimatpåverkan och åtgärder för att minska den. Mark/växtagronomer kan även arbeta med att sälja utsäde eller utveckla nya gödselmedel.

Arbetsmiljö
Agronomer som arbetar med rådgivning och tillsynskontroller har mycket kontakt med människor. Det kan bli mycket bilresor, ofta i samband med gårdsbesök och fältvandringar. Agronomer arbetar även i kontorsmiljö med administrativa uppgifter, till exempel dokumentation och förberedelser.

Utbildning

Agronomer utbildas inom agronomprogrammen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Utbildningarna omfattar 4,5 års studier och det finns fem olika agronomprogram:

● Agronom ekonomi
● Agronom husdjur
● Agronom landsbygdsutveckling
● Agronom livsmedel
● Agronom mark/växt

Det finns även möjlighet att studera ytterligare ett halvår och ta ut en masterexamen inom ett fördjupat ämne, exempelvis husdjursvetenskap eller biologi.

Kontakta utbildningsanordnaren för mer information om behörighet och antagning.

Förmågor

Förmågor som agronomer behöver ha eller utveckla:

Beslutsförmåga: Agronomer arbetar ofta som egna lantbrukare eller som myndighetsperson och måste kunna fatta beslut utifrån det underlag som finns.

Kommunikativ förmåga: Agronomer arbetar väldigt ofta med rådgivning och behöver vara bra på att uttrycka sig i tal och skrift.

Kvalitetsinriktad: Agronomer arbetar ofta med kvalitetshöjande åtgärder inom lantbruket och behöver ha fokus på kvaliteten.

Samarbetsförmåga: Agronomer möter många människor i sitt arbete och behöver kunna samarbeta för bästa resultat.

Utvecklingsinriktad: Agronomer arbetar ofta med produktutveckling och är hjälpta av en förmåga att ta initiativ och utveckla verksamheter eller produkter.

Framtid

I Yrkeskompassen på arbetsformedlingen.se visas utsikterna för agronomer.

Att tänka på

Att arbeta med myndighetsutövning kräver noggrannhet och en förmåga till opartisk bedömning.

Mer info

Vänd dig till exempelvis till:

Sveriges Lantbruksuniversitet

Naturvetarna, SACO

Agronomförbundet

LRF Trädgård

Jordbruksverket

Skolans studie- och yrkesvägledare

Arbetsförmedlingen

Redaktionen för yrkesinformation, 2013-11-29

Foto: Hanna Glössner

Vid synpunkter på texten: yrkesinformation@arbetsformedlingen.se
  
  

Tillhör yrkesområde

Naturbruk