Utskriftsvänlig sida - Öppnas i nytt fönster Utskriftsvänlig sida

Elektriker

 
 
ArbeteUtbildningKompetenserFramtid
Att tänka påMer infoLiknande yrken


Arbete

Elektriker kan arbeta med flera olika arbetsuppgifter beroende på inriktning. En stor del av elektrikernas arbete är tekniskt baserat men även rent hantverksmässiga inslag förekommer. Gemensamt för de flesta elektrikerna är att de oftast har samma bas i grundutbildningen. Distributionselektriker, industrielektriker, installationselektriker och serviceelektriker är exempel på vanliga yrken inom området.

Händer som med tång klipper av smal kabel    
Distributionselektriker    
Installationselektriker gör elinstallationer i byggnader. Serviceelektriker arbetar med ombyggnad, felsökning och reparation. Industrielektriker underhåller och reparerar maskiner och automatiska anläggningar i processindustrin. Distributionselektriker arbetar med elnäten som transporterar elektricitet till samhället. Nedan beskrivs dessa inriktningar närmare.

Distributionselektriker
Distributionselektriker arbetar med nybyggnation, reparation och underhåll av elnäten som transporterar elektricitet till samhället. De jobbar med hela systemet av ledningar, ställverk och transformatorer. Man kan vara anställd hos elkraftföretag eller hos entreprenadföretag som jobbar på uppdrag av elkraftföretag.

Arbetsuppgifterna handlar om att:
● Bygga nya kraftledningar
● Dra och skarva kablar
● Underhålla, inspektera och reparera elnät
● Felsöka och åtgärda fel
● Installera elmätare i hushåll

I jobbet ingår att åtgärda akuta fel vid exempelvis strömavbrott. I det arbetet har elektrikern kontakt med driftledningscentralen som övervakar elnätet. Vid ett strömavbrott behöver distributionselektrikern vara på plats så snabbt som möjligt för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

I underhållsarbetet ingår att byta ut ledningar och andra delar som blivit för gamla. Distributionselektrikern måste förstå hur elnätet är uppbyggt, kunna läsa ritningar och använda den information som datasystemen ger för att se vad som är fel. Det ingår mycket datorarbete i jobbet, även om det till stor del är ett praktiskt arbete som sker utomhus vid ledningarna.

Arbetsmiljö
Distributionselektriker behöver ha god kondition då arbetet är mycket rörligt och kan innebära en del lyft. Ibland får distributionselektrikern klättra i höga stolpar eftersom en del av elledningarna hänger i luften. Jour och beredskap ingår i arbetet. Distributionselektrikern har också mycket kundkontakter.

Industrielektriker
Industrielektriker kan arbeta inom en industris elavdelning eller i en elinstallationsfirma som gör arbeten åt industrin. Industrielektriker har kunskap om styr- och reglerteknik/mekatronik, elektronik och datasystem. Man arbetar under drift av industriprocesser med både hög- och lågspänning. Industrielektrikern är ofta specialiserad på den process som företaget har.

Det är industrielektrikerns uppgift att åtgärda elektriska och elektroniska fel på maskinerna. Industriell tillverkning är ofta automatiserad. Om det uppstår ett fel i anläggningen måste elektrikern snabbt rätta till detta för att undvika produktionsstörningar. Industrielektrikern behöver ha kunskap om programmerbara styrsystem, men även kunna arbeta hantverksmässigt. Till sin hjälp har elektrikern mätinstrument och testprogram.

En stor del av industrielektrikerns arbete går ut på att:
● Sköta maskiner
● Byta ut motorer
● Reparera automatiska anläggningar
● Montera apparatskåp
● Koppla ihop ledningar med styrprocesser
● Programmera styrsystem
● Provköra anläggningar
● Byta ut kablar och trasiga apparater
● Felsöka och driftsätta anläggningar

Industrielektrikern jobbar även med installation och injustering av maskiner och automatiska anläggningar. Industrielektrikern tar då hjälp av ritningar och instruktioner. Ibland sköter också industrielektriker installation av datanät. Man jobbar även med installation och reparation av annan elektrisk utrustning under drift.

Arbetsmiljö
Industrielektrikern kan både arbeta ensam eller tillsammans med andra, beroende på företagets storlek. Vid till exempel reparationer och rengöring av ställverk, där kraven på el-säkerhet är mycket hög, arbetar man aldrig ensam. Jour och beredskap kan ingå i arbetet.

Installations- och serviceelektriker
Installationselektriker är det yrket som har flest anställda. Det kallas de som installerar elektrisk utrustning i alla typer av fastigheter. Man kan också arbeta vid ombyggnation och renoveringar med installationer. Utifrån en ritning eller beskrivning planerar installationselektrikern elanläggningar. När montaget är klart ska installationselektrikern göra en teknisk beskrivning av installationen. Det är viktigt för att andra ska kunna se hur den är utförd, ska hanteras och underhållas.

Momenten nedan är exempel på vad som kan förekomma i arbetet:
● Dra ledningar i rör i väggar, tak och golv
● Montera elcentraler
● Montera belysning
● Sätta upp strömbrytare och vägguttag
● Planera kabelvägar och installera exempelvis kanaler och kabelstegar
● Konstruera ritningar och sköta dokumentering till kunders anläggningar
● Ansluta vitvaror så som kylskåp, spisar och tvättmaskiner
● Montera ned gammal elutrustning och kablar vid ombyggnation
● Installera och programmera styrsystem i fastigheter

Serviceelektriker jobbar främst med felsökning och reparation av elektriska anläggningar. De gör även mindre installationer av olika slag. Det kan handla om kabeldragning, montage av elcentraler eller installation av vitvaror, värmepumpar och solpaneler. Som underlag har serviceelektrikern ritningar och beskrivningar. Vid felsökning använder man olika mätinstrument för att hitta felet som ska rättas till.

Kunderna kan vara privatpersoner, fastighetsägare och industrier. Arbetar man i ett mindre installationsföretag har man ofta bredare arbetsuppgifter där installation av datanät, TV-anläggningar och liknande kan ingå. På stora installationsföretag är man mer specialiserad inom ett område.

Arbetsmiljö
Installations- och serviceelektriker har ett rörligt och varierande arbete, det kan ske på höga höjder och i trånga utrymmen. Arbetet kan vara tungt, till exempel när man ska montera in kablar och elcentraler. Man arbetar både utomhus och inomhus. Säkerheten är viktig och kräver att man är noggrann. Ofta jobbar installationselektriker i arbetslag. Serviceelektriker åker oftast ensam ut till kunderna i en servicebil. Det innebär att man behöver ha körkort. Servicejobb sker ofta under kort tid och är mindre i omfattning än installationsarbeten.

För både installations- och serviceelektriker ingår mycket kundkontakter i jobbet. Särskilt serviceelektriker träffar mycket kunder under en dag. Det är viktigt att vara serviceinriktad och ha ett bra kundbemötande.

Inriktningar
En del elektriker arbetar även med larm och tele. Läs mer om larm- och säkerhetstekniker och teletekniker i separata yrkesbeskrivningar i Yrken A-Ö.

Utbildning

Elektriker utbildas på el- och energiprogrammet inom gymnasieskolan med inriktning elteknik. För mer information, se utbildningsinfo.se.

För att arbeta med elinstallationer gör man vanligen lärlingstid under ett år efter den grundläggande utbildningen i gymnasieskolan. Då har man en anställning som lärling vid ett elföretag. Efter godkänd utbildning och avslutad lärlingstid utfärdar Elbranschens centrala yrkesnämnd (ECY) ett certifikat som visar att man har fullgjort sin utbildning. Om man gör lärlingstid eller inte beror på i vilket företag man anställs. Det är kollektivavtalet mellan arbetsgivaren och facket som avgör detta.

Den som har ansvar för elinstallationsarbeten måste utöver grundutbildningen ha behörighet som elinstallatör. Behörigheten utfärdas av Elsäkerhetsverket. Det finns två slags behörigheter, begränsad behörighet och allmän behörighet. För att få behörighet krävs viss tids yrkeserfarenhet efter utbildningen. För allmän behörighet krävs fyra års yrkeserfarenhet och påbyggnadsutbildning.

Utbildningar med inriktning mot elinstallationsområdet finns även inom Yrkeshögskolan, likaså utbildningar inom elkraft och eldistribution.

Inom branschen ges möjlighet till vidareutbildning.

Kompetenser

Problemlösning: Elektriker ställs ofta inför olika utmaningar och behöver vara bra på att lösa problem.
Rörlighet:
Elektriker har ett rörligt arbete, man bör därför vara i god fysisk form eftersom arbetet kan ske på höga höjder eller i trånga utrymmen.
Samarbetsförmåga: Elektriker samarbetar ofta med andra yrkesgrupper eller i arbetslag med flera elektriker.
Serviceinriktad: Kundkontakter ingår ofta i arbetet. Det är viktigt att förstå vad kunden vill och agera utifrån det.

Framtid

För information om framtidsutsikterna inom det här yrket se Yrkeskompassen på arbetsformedlingen.se. Bedömningen gäller installationselektriker och distributionselektriker. För andra inriktningar av yrket gör inte Arbetsförmedlingen några prognoser.

Att tänka på

Dammiga och bullriga arbetsmiljöer kan förekomma.

Man bör ha normalt färgseende.

Installations- och serviceelektriker måste oftast ha körkort.

Redaktionen för yrkesinformation, 2014-02-03

Foto: Magnus Pehrsson

Vid synpunkter på texten: yrkesinformation@arbetsformedlingen.se

Utskriftsvänlig sida - Öppnas i nytt fönster Utskriftsvänlig sida

   Sök på yrkestitlar
   Sök i hela texten

länk
Tillhör yrkesområde
Installation, drift, underhåll »
länk
länk
Film Kameraikon
Jobba som industrielektriker
Se film »
Att arbeta som installationselektriker
Se film »
En dag på jobbet som vindkraftstekniker
Se film »
länk