Lyssna
Heta yrken som ger jobb
Uppsvinget i konjunkturen och generationsväxlingen gör att företagen får allt större behov att rekrytera. Framför allt de högskoleutbildade står högt i kurs. Här är yrkena som ger dig störst chanser att få jobb inom de tio närmaste åren.
Det behövs både högskoleingenjörer och civilingenjörer med lite längre utbildning. Populärast är ingenjörer inom bygg- och anläggning, elkraft, elektronik och maskinteknik.
På fem och tio års sikt väntas tillgången på arbetskraft bli otillräcklig inom både teknik- och datayrken. Det finns flera vägar in i it-branschen, både via ingenjörsutbildningar och datavetenskapliga utbildningar som finns på flera orter i Sverige. Till de mest efterfrågade yrkena hör programmerare och systemerare.
Det råder redan brist på läkare, framför allt på specialistläkare. Situationen väntas bli förvärrad framöver på grund av stora pensionsavgångar och att gruppen äldre ökar. Behovet av sjuksköterskor med specialistutbildningar är också stort, till exempel barnmorskor, distriktssjuksköterskor och de som är vidareutbildade inom psykiatri.
Tandläkare och tandhygienister är andra yrken att satsa på. Även i den här branschen väntas stora pensionsavgångar.
Vid sidan om ingenjörer inom bygg- och anläggning kommer det även behövas många gymnasieutbildade inom branschen, till exempel byggnadsplåtslagare, betongarbetare, VVS-montörer och anläggningsarbetare.
Inom tillverkningsindustrin tillhör kvalificerade yrkesarbetare en eftertraktad skara. Heta yrken är till exempel lastbilsmekaniker, verktygsmakare och CNC-operatörer.
När det gäller läraryrken blir det fortsatt brist på yrkeslärare inom gymnasieskolan, förskollärare och specialpedagoger. En anledning till att behovet av förskollärare ökar är att kommunerna har höjt kompetenskraven. Det innebär att det blir fortsatt hård konkurrens om jobben för barnskötare. De närmaste 5—10 åren kommer även grundskolelärare i årskurserna 1—6 att vara eftertraktade på grund av ökade elevkullar. I årskurserna 7—9 minskar antalet elever ytterligare några år för att därefter öka, vilket betyder att behovet av lärare också ökar.
1. Teknikyrken
Det behövs både högskoleingenjörer och civilingenjörer med lite längre utbildning. Populärast är ingenjörer inom bygg- och anläggning, elkraft, elektronik och maskinteknik.
2. Datayrken
På fem och tio års sikt väntas tillgången på arbetskraft bli otillräcklig inom både teknik- och datayrken. Det finns flera vägar in i it-branschen, både via ingenjörsutbildningar och datavetenskapliga utbildningar som finns på flera orter i Sverige. Till de mest efterfrågade yrkena hör programmerare och systemerare.
3. Hälso- och sjukvårdsyrken
Det råder redan brist på läkare, framför allt på specialistläkare. Situationen väntas bli förvärrad framöver på grund av stora pensionsavgångar och att gruppen äldre ökar. Behovet av sjuksköterskor med specialistutbildningar är också stort, till exempel barnmorskor, distriktssjuksköterskor och de som är vidareutbildade inom psykiatri.
4. Tandvårdsyrken
Tandläkare och tandhygienister är andra yrken att satsa på. Även i den här branschen väntas stora pensionsavgångar.
5. Byggyrken
Vid sidan om ingenjörer inom bygg- och anläggning kommer det även behövas många gymnasieutbildade inom branschen, till exempel byggnadsplåtslagare, betongarbetare, VVS-montörer och anläggningsarbetare.
6. Kvalificerade yrkesarbetare
Inom tillverkningsindustrin tillhör kvalificerade yrkesarbetare en eftertraktad skara. Heta yrken är till exempel lastbilsmekaniker, verktygsmakare och CNC-operatörer.
7. Lärare
När det gäller läraryrken blir det fortsatt brist på yrkeslärare inom gymnasieskolan, förskollärare och specialpedagoger. En anledning till att behovet av förskollärare ökar är att kommunerna har höjt kompetenskraven. Det innebär att det blir fortsatt hård konkurrens om jobben för barnskötare. De närmaste 5—10 åren kommer även grundskolelärare i årskurserna 1—6 att vara eftertraktade på grund av ökade elevkullar. I årskurserna 7—9 minskar antalet elever ytterligare några år för att därefter öka, vilket betyder att behovet av lärare också ökar.
Text: Kristina Falk
Tillägsinformation
© Arbetsförmedlingen